Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

13 September
2013-09-17 (02:12)

Natten fylldes av drömmar om den uråldriga täta gamla skogen med de ofantliga stammarna. Jag sov verkligen som en klubbad säl efter det senaste dygnets omtumlande eskapader men när jag till sist vaknade i det alldeles för stora hotellrummet befann jag mig i ett utsövt tillstånd. För att få någon som helst valuta för den dyra natten satte jag mig i gästkontoret och printade ut diverse bokningar för de närmaste veckorna. Därefter memorerade jag så gott det gick den rutt jag skulle köra rakt genom San Franciscos innerstad med en inplanerad specialavstickare som en extra twist. Om torsdagen den tolfte inte riktigt gått enligt plan, hur i hela världen skulle då fredagen den trettonde sluta?

Efter en tankning gav jag mig ut i trafiken. Det var ju bara så mycket enklare och trevligare i dagsljus! Specialavstickaren bestod i en körning fram och tillbaka över världens kanske mest berömda bro, Golden Gate Bridge. När den så småningom tornade upp sig framför mig var det inte utan att jag kände viss andakt. Det gemensamma temat för resan är att uppfylla stora drömmar och att köra över Golden Gate Bridge var en given punkt på den långa listan.

I ärlighetens namn är det häftigare att närma sig bron än att köra på den. Man ser nämligen inte särskilt mycket genom staketen uppifrån bron som bilist. Sannolikt är de många gångtrafikanter och cyklister som också korsar bron på sidorna mer lyckosamma i jakten på storslagna vyer, jag får väl testa det också helt enkelt. Efter att ha kryssat mig över bron chansade jag på att den avfart jag valde också skulle ha en påfart söderut och detta visade sig vara en turdag! Att närma sig bron norrifrån är ännu mäktigare! Med hela San Franciscos skyline som silhuett i vindrutan blir det tveklöst storslaget.

Jag hade förbokat en plats i ett garage en bra bit söderut i riktning mot flygplatsen eftersom tillgången på parkeringsplatser i San Francisco påstås vara kanske sämst i världen och jag var därtill livrädd för att behöva parkera i en brant backe. Som mest kom vägen upp i sex filer och det blev lite stressigt när jag insåg att jag skulle ta mig från filen allra längst till vänster till innerfilen på bara några hundra meter men jag överlevde det också. Vägen jag tänkt köra över motorvägen visade sig sedan vara enkelriktad på fel håll men på ren känsla lyckades jag ändå kryssa mig fram till garaget. Den typen av prestationer sätter jag stor ära i och jag kände mig nöjd i flera timmar efteråt. Varken karta eller gps och rakt igenom en mångmiljonstad från punkt A till punkt B med en specialtwist. Så nöjd!

Tog tåget in till centrala San Francisco och spenderade därefter 20 minuter till fots över backarna till mitt hostel med tung packning. Jag bor på Green Tortoise även här (likt i Seattle). Det ligger uppe på Russian Hill längs Broadway i utkanterna av Little Italy och endast ett stenkast från Chinatown. När denna resa började svälla och gå från några veckor i Sydamerika till ett världsomspännande äventyr var San Francisco den första platsen jag kryssade för i Nordamerika och det var egentligen här jag länge tänkte inleda härligheten. Men så svällde det ytterligare och tio månader blev till tolv och ytterligare några destinationer norröver ansågs platsa. Men nu, när jag äntligen var på plats, spritte det vansinnigt i benen av upptäckarlust. Alla lovordar San Francisco, det bara måste vara bra!

Stegen bar mig över de bebyggda kullarna förbi en blandning av skyskrapor och småstadshus målade i vackra ljusa kulörer. Ett antal skolbarn innanför en inhängnad ropade på mig och jag kastade upp tennisbollen som skulle tagit en evighet för dem att hämta. Det resulterade i stora applåder. En man som såg lätt vansinnig ut stod med ett plakat som gick ut på att jordens undergång var nära. På en italiensk restaurang fick jag i mig en riktigt god pasta och kunde genom fönstret se en brandbil som såg ut att vara hämtad i en sagobok susa förbi med alarmljusen påslagna. Det här är en stad där det händer saker. Hela tiden. Men i ett skönt lugnt tempo. Folk pratar om en ”cool vibe” här och det är kanske det bästa sättet att uttrycka det på?

Fisherman’s Wharf nere vid vattnet är en klassiker. Med utsikt över Alcatraz och Golden Gate Bridge pågår diverse affärsverksamhet i det område som fungerat som huvudsaklig hamn i San Francisco Bay så länge området varit befolkat. Eftersom hamnområdet nu därtill är värd för America''s Cup minglade mer traditionella turister och den lokala vinpimplande ortsbefolkningen med seglingsentusiaster i en skön blandning. Jag kollade in event-området (dagens kappseglingar var redan över) och en del av de mäktiga hang around-skutor som följer med på cirkusen. Inga billiga båtar…

Därefter vandrade jag från pir till pir. En personlig favorit var den privata mekaniska utställningen med fokus på gamla arkadspel. Inträdet var fritt och för ynkliga 25 cent kunde man spela Pac Man eller få en diagnos på hur hett kärlekslivet kommer vara den närmaste tiden bara genom att lägga en hand på en platta. Jag orkade inte med en usel framtidsprofetia fredagen den trettonde utan nöjde mig med att se andra förfäras.

Det bjöds på gratis vegetariskt käk på mitt hostel denna kväll och efter att jag i sann backpacker-anda tryckt i mig så mycket jag kunde fylla upp med slocknade jag rekordtidigt med alla kläderna på i det lilla rummet med två våningssängar. De tre små asiatiskorna som också bor där lär tycka att jag är en märklig prick, inte nog med att jag var fullklädd, backpacken låg i sängen också. Det fanns nog en del sömn att ta igen.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign