Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

07 Oktober
2013-10-13 (01:00)

Det blev helt otippat en morgon som jag kommer minnas under resten av mitt liv och det var verkligen action redan innan jag hunnit stiga upp ur sängen. Kvinnligt sällskap, undrar någon kanske? Men nej, eller nja, det vet jag inte. Det är svårt för en asfaltskille som mig att avgöra vilket kön djungelns kryp ståtar med.

Direkt när jag slog upp ögonen noterade jag en osedvanligt stor tvestjärt till höger om mig på väggen. Kryp i den här delen av världen blir stora minsann! Jag gillar inte tvestjärtar efter en invasion av sådana i min studentlägenhet under en sommar för många år sedan. Min omedelbara tanke var därför att den fick sitta kvar och någon annan skulle få äran att städa undan den. Väggen där den stora tvestjärten satt hade varit mitt ryggstöd under gårdagen när jag satt och skrev dagbok så när jag nu sträckte mig efter datorn för att kolla upp vad som hänt på hemmafronten lutade jag mig mot väggen på kortsidan av sängen istället.

Säkert tio minuter hann passera och tvestjärten var för länge sedan ett bortglömt kryp i min tankevärld när det undermedvetna plötsligt drog igång ett vansinnigt alarm. Jag kollade på djuret igen. Nära. Kallsvetten slog på! En skorpion! Jag gnuggade de sömniga ögonen och kollade igen. Jodå! Herrejisses, jag hade sovit en decimeter ifrån en skorpion och sedan lugnt suttit bredvid den en bra stund utan att reagera. Först ropade jag på Anna för att testa teorin. Jovars, nog tyckte hon också att det såg ut som en skorpion. Vi ropade in den engelskspråkiga receptionisten och han bekräftade teorin. Grattis, du får städa bort den, sade jag skämtsamt åt honom efter en snabb fotografering på behörigt avstånd.

Receptionisten påstod att skorpioner inte finns i regionen och att den måste kommit in i rummet med någon av våra väskor. Egentligen vill jag inte veta mer än så. Blotta tanken på att den kan ha följt med mig hela vägen från djungeln i Tikal var inte alls en tanke jag kände mig komfortabel med.

Efter detta lilla morgondrama snörade jag på mig löparskorna för första gången på några veckor. Fördelen med att Antigua ligger 1 500 m ö h är att klimatet är hanterbart, t o m mitt på dagen. Skorpionbödeln i receptionen fick hjälpa mig med några ruttförslag och riktningar efter att han försäkrat mig flera gånger att även utkanterna av Antigua skall vara säkra för en turist och så fort klockan fick kontakt med satelliterna gav jag mig iväg.

Underlaget var en mix av kullersten, asfalt och grusväg och det tog ett tag innan jag lyckades distansera mig ifrån stadens trängsel och kunde springa fritt. Inledningsvis kändes det bra och jag njöt av de koloniala husen och utsikten med vulkaner i molnslöjor runt om staden men halvvägs in på milrundan började jag känna av att jag befann mig på lite högre höjd än vanligt och det kändes som att luften fastnade i halsen. En del barn ropade på mig och några tuk tuk tutade men rent allmänt vållade jag mindre uppmärksamhet än förväntat. De är vana vid turister här, det märks.

Efter löprundan hängde Jonathan med mig på dagens tunga projekt för få ett besök hos barberaren i Antigua förevigat på bild. Håret har känts stort och fluffigt ett bra tag nu men jag har hållit lite på klippningen för att få saken gjord på någon rolig plats till ett bra pris. Att besöka barberaren i Antigua lät verkligen som en exotisk upplevelse och jag hade trissat upp mig själv med vilka missförståndsfrisyrer det skulle kunna bli hos en frisör i Guatemala som endast pratade spanska.

Barberaren i Antigua var en gravid kvinna. Hon tog knappt 60 spänn för en utmärkt och snabb klippning efter att jag visat med lite tecken hur jag ville ha det. Nästan så att jag blev besviken. Hade förväntat mig en större och mer annorlunda upplevelse men det var precis som att gå till frisören hemmavid med undantaget att frisörskan hade en assistent som räckte henne saxar, maskiner, handdukar och liknande.

Efter klippningen skyndade vi oss tillbaka för att undkomma eftermiddagens hällregn. Vi hann med några få minuter tillgodo och det känns verkligen som att man börjar komma in i den här regnsäsongsrytmen nu.

Det tycktes aldrig sluta regna på kvällen och till sist fick vi ge oss ut i regnet iklädda regnponchos för att leta efter ett ställe där vi kunde komma över US-dollar vilket behövdes till den planerade bussresan dagen efter. En lång stunds sökande i kvarteren runt huvudtorget gav till sist napp och efter detta blev det ett litet misslyckande när vi letade efter en kyrka som påstås ha ett spektakulärt stearinljushav. När vi väl hittat rätt (och det tog verkligen sin tid i mörkret/regnet) visade det sig att vi missförstått öppettiderna och vi fick nöja oss med att strosa runt lite i det häftiga lyxhotellet bredvid kyrkan innan vi stängde dagen med en promenad tillbaka till skorpionstället.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign