Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

24 November
2013-12-07 (18:28)

Jag fastnade lite med mitt dagboksskrivande på förmiddagen och hade svårt att komma loss. När mitt inlägg till sist blev färdigt hade de flesta redan hunnit iväg ut i ett ganska stilla söndags-Lima och de enda som var kvar på hotellet var ett gäng tjejer som skulle ut och shoppa. Nästan. Lyckligtvis dök Patrik upp och räddade mig ifrån en dag på peruanska köpcentrum och tillsammans med Cathrine gav vi oss ut i storstaden till fots för att planlöst strosa omkring och skaffa oss en bild av Lima.

Efter att ha hjälpt till med att bära en gastub från bussarna som stod parkerade fem kvarter ifrån hotellet kunde dagens mycket stillsamma äventyr inledas. Intrycken från gårdagskvällen stärktes. Lima var faktiskt lite trevligare än jag hade förväntat mig. Vi gjorde kvarteren runt det stora torget Parque Kennedy samt delar av den vackra promenaden uppe på den höga klippan längs med havet som väl får betraktas som det nästan ultimata joggingstråket där turister blandades med lokalbor som njöt av utsikten i det behagliga solskenet denna fridfulla söndagsförmiddag. Förmiddagskaffe med havsutsikt följdes av ytterligare vandrande tills dess att lätt hunger började trycka på.

Efter lunchen stod Cathrine förmodligen inte längre ut med tveksamma skånska skämt och begav sig iväg på egen hand. Patrik och jag vägrade deppa ihop över saken och intensifierade istället både mängden skämt och vårt sökande efter varsin hatt till den kommande hatt-festen som Marco hade utlyst.

Vårt standardskämt vevades gång på gång. Det går ut på att vi letar titlar eftersom nya Malmö-titlar var det enda vi pratade om under de första dagarna vi träffades. Nu var alltså grejen att nya titlar kunde ligga undangömda på små peruanska bakgator men vi hade svårt att få napp. Efter otaliga stopp i indianstånd på små marknadsplatser fick vi åtminstone till sist utdelning i hatt-jakten och vansinnesprojektet där vi funderat på att pyssla ihop en gemensam hatt sammanbunden med en Öresundsbro oss emellan kunde läggas åt sidan. Patrik kunde inte hålla sig ifrån en rosa filthatt och jag fyndköpte en påskgul tyghatt i samma modell. Med dagens enda egentliga ärende uträttat kunde vi med belåtenhet återvända till hotellet och känna oss nöjda.

Jag vilade lite under eftermiddagen och på kvällen slog jag mig samman med ett stort följe som siktat in sig på Pizzagatan intill Parque Kennedy som inte enbart är en populär bargata utan även är fylld med turistiga restauranger. Trots att Lima var torrlagt precis som under gårdagen lyckades vi beställa in såväl Pisco Sour (nationaldrinken i Peru som består av baslikören Pisco, lime eller citron, sirap, vispad äggvita och en skvätt Angostura Bitter) och öl till maten. Under middagen fick dock ansvarig personal för restaurangen syn på våra ölflaskor på bordet och vi tvingades gömma ölflaskorna under bordet så att förbipasserande personer och övriga gäster inte skulle ta illa upp av att söndagsförbudet mot alkoholförtäring överträddes.

I utkanten av centrala Lima i närheten av riktigt risiga kvarter har en nedgången gammal park byggts om till vad både turister och lokalbor är eniga om är ett litet stycke mästerverk. Parken har förvandlats till en ljus- och vattenshowplats kallad Circuito Mágico del Agua där man för en billig inträdespeng kan vandra omkring efter mörkrets inbrott och njuta av denna sköna konstform. Jag, Frida och Christer tog en av taxibilarna dit och hade ett par riktigt trevliga timmar i mörkret. Huvudattraktionen är ett mycket fascinerande fontän- och ljusspel som även ackompanjeras av ett musikstycke. Denna park rekommenderas varmt!

Under kvällen planerade vi lite inför morgondagen. Bussarna skulle inte avgå förrän efter lunch vilket gav möjligheten att bocka av ett antal nödvändiga turistattraktioner i Lima och nu prioriterades de viktigaste attraktionerna på en lista så att man skulle kunna känna att man ”gjort Lima”. Den som följt dagboken en längre tid vet att effektivt attackturistande är en konstform som jag både behärskar och uppskattar till fullo. Morgondagen såg därmed ut att vara helt i min smak och den känslan vill man ju egentligen alltid ha med sig när det är dags att stänga dagen.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign