Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

19 December
2014-01-19 (23:22)

En kollektiv längtan efter en tillvaro i en något mer civiliserad miljö hade börjat sätta tydliga spår i gruppen som för varje dag hade skämtat mer och mer uppgivet om de simpla förhållandena i Peru och Bolivia som vi nu tillbringat väldigt många veckor i. Vårt allra första möte med portarna till civilisationen blev dock inte alls vad vi tänkt oss utan en snöplig evighetsväntan vid en ocharmig gränsövergång.

Parkeringen vi övernattat på låg bara några minuters körning från gränsen mot Argentina. Innan vi gav oss ikast med gränsövergangen gav Marco oss en halvtimme i gränsstaden till att handla upp våra sista bolivianska sedlar och växla till argentinska pesos. Detta skulle i efterhand visa sig vara ett misstag som halvt ödelade vår dag vilket var helt omöjligt att förutsäga. En annan buss lyckades i samband med detta nämligen glida förbi oss i kön och den ställde senare till med väldiga bekymmer.

Gränsstaden var verkligen själva definitionen av just en latinamerikansk gränsstad. Smutsig, hektisk och fullständigt befriad ifrån charm. Många blev förvånade över hur bra växlingskurser de fick (USD/Argentinska Pesos) vilket är ett ständigt återkommande fenomen så fort Argentina på något vis är inblandat. Ingen utanför landet (och knappt argentinarna själva) tar nämligen valutan på allvar och växlar man hemmavid inför resan till Sydamerika får man acceptera kraftigt inflationsskyddade kurser.

Bussen som lyckats slinka förbi oss fastnade i gränskontrollen. Dels tolkade jag det som att deras papper inte var i ordning men framförallt upptäcktes 18 kilo cocablad ombord vilket var aningen för mycket för att tulltjänstemännen skulle se mellan fingrarna. I sann ickeflexibel latinamerikansk organisationsanda är det naturligtvis omöjligt att låta andra fordon passera innan det första problemet lösts och därmed satt också vi fast. Detta orsakade inte enbart frustration hos oss utan även bland lokalbefolkningen vars lastyta för diverse frakt- och fruktlådor kommit att förminskas med ytan av två klumpiga rosa 70-tals bussar. Deras svar blev att bygga in våra bussar med packlådor så att man till sist varken kom in eller ut ur bussarna.

En mycket lång väntan senare fick vi klartecken att till fots komma fram till en egen lucka för passkontroll. Också i de här sammanhangen är Marco mästerlig och lyckas arrangera listiga förturer och genvägar så att man slipper vissa evighetslånga processer och köer. Enbart denna genvägs-passkontroll tog ändå långt över timmen i anspråk och därefter åkte vi naturligtvis även på väskscanning.

Det var ett ganska slitet och tämligen uppgivet gäng som till sist fick rulla in i Argentina efter hela sex tröstlösa timmar vid gränsen. Civilisationens portar hade sannerligen varit svårforcerade men ännu var det inte slut på motgångar. Bara några mil ifrån dagens tänkta slutdestination Salta drabbades en av färdkamraterna av ett akut sjukdomsanfall och fick med ilfart köras iväg till närmaste sjukhus i sällskap med Marco. Vi andra blev sittande på en bensinmack som lyckligtvis hade en del enklare maträtter till försäljning och började så smått förbereda oss på en oplanerad bushcamp på mackens parkeringsplats.

Marco kom dock tillbaka snabbare än förväntat ifrån sjukhuset och tog beslutet att bussarna skulle fortsätta rulla mot Salta. När vi till sist kom fram till campingplatsen var det så mörkt att det inte riktigt gick att uppfatta hur området såg ut. Något som verkade vara en gigantisk damm intill platsen där bussarna parkerats påstods vara en pool som självklart testades av den alltid lika ivriga Joel medan övriga mest hade brådis med att få upp myggnäten och komma till ro uppe på busstaken.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign