Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

28 December
2014-01-24 (22:26)

Jag hade inte sett kusten på den här sidan av kontinenten sedan dagarna i Colombia i början av november och när vår lilla väg började slingra sig nedför och havet kunde skymtas i omgångar njöt jag verkligen i fulla drag av att ha riktig kustkänning igen. Marco guidade bussarna igenom kuststaden med det halvkomplicerade namnet Caraguatatuba och gav sig sedan bakåt i bussen för att vila lite eftersom det nu skyltades till dagens resmål Paraty och max borde vara en dryg timme norrut kvar att köra. Jag knep hans sittplats i fronten bredvid Patrik och tillsammans kunde vi häpnas över en av de vackraste vägsträckningar man upplevt. Stränder, palmer, bukter med paradisöar och alldeles för små badbyxor/bikinis - detta var Brasilien på riktigt! Ändå är det kanske inte för den läckra utsikten jag främst kommer minnas vägsträckningen mellan Caraguatatuba och Ubatuba (vem hittade egentligen på dessa lustiga tub-namn?) utan för det uselt tajmade tillfället att köra på denna väg.

Om det är något människor i Brasilien gör en lördag när det är värmebölja mitt i sommaren och de äntligen blivit av med det eviga julfirandet är det förmodligen att bege sig till stranden. Vår väg vimlade av stränder. Samt inte minst människor som begav sig till och ifrån stränder. Det var med andra ord trafikstockning och vi satt fast så det stod härliga till i värmen. Timmarna gick och vi kom nästan ingenstans. Therese skrek förfärad rakt ut varje gång hon såg en äldre brasiliansk man traska längs vägen i de karakteristiska för små badbyxorna av klassisk modell - även paradiset har uppenbarligen sina små skönhetsfläckar.

Vid ett tillfälle passerade vi en havererad lokalbuss och två tjejer som blivit strandsatta försökte på svenska snacka till sig en lift men Marco som nu åter började vakna till liv tvingades neka på grund av gällande regelverk (inga obehöriga på bussarna). När vi lämnade de två tjejerna bakom oss upptäckte Emelie genom fönstret att den ena var en bekant till henne. Hur stor var sannolikheten för det sammanträffandet några mil söder om Ubatuba?

Till sist kom vi äntligen fram till campingen i Paraty. Samtidigt som bussen skulle backas in på campingen hoppade jag av den i farten och rusade ner mot havet för att svalka mig. Det var högst tjugo meter till strandkanten och ändå hann jag med att bli raggad på av en bil med fyra brasilianskor som tvärbromsade, rullade ner rutan och började ställa frågor om min fortsatta vistelse i Paraty. Stolt som en tupp (jag hade vistats längs den brasilianska kusten i fem sekunder totalt liksom) fortsatte jag ner till vattnet och undrade om det där verkligen precis hänt samtidigt som jag var lite besviken över att ingen annan sett scenen äga rum och kunnat imponeras - nu levde jag ju nästan den brasilianska drömmen på riktigt!

Vi orkade inte åka in till gamla stan utan nöjde oss med mat i en av barerna längs med stranden. Borden hade dukats ut i sanden och tända ljus bidrog till en härlig stämning i mörkret. Personalen på vår restaurang kunde endast portugisiska och kallade in en random strandmassör som befann sig i krokarna och pratade lite engelska. Han fick istället ta upp matbeställningarna till tjejernas stora förtjusning vid bordet. Nu gick det ju dock sisådär med hans insats - flera av beställningarna glömdes bort eller blev helt fel men kvällen var i övrigt väldigt lyckad. Precis innan vi skulle lämna restaurangen hördes två rejäla smällar och all belysning i området runtomkring slocknade. Strömgeneratorn trivdes uppenbarligen inte lika bra som vi med kvällen och det blev till att vandra tillbaka till campingen med hjälp av belysningen ifrån en ficklampa som någon smart själ (inte jag) lyckligtvis råkat få med sig.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign