Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2014-01-26 (19:04)
Nyår på Copacabana i Rio. Världens kanske häftigaste nyårsfirande och helt omöjligt att inte känna sig lite uppspelt när man vaknade på morgonen. Frukosten i hotellets högst belägna rum med utsikt över stranden spädde på förväntningarna ytterligare - här skulle det verkligen firas!
Ett nyårsfirande på Copacabana blir naturligtvis inte komplett utan att man först njutit av soldyrkande och bad på samma strand. Njutit och njutit förresten, det var så ohyggligt varmt i solen att jag omöjligen kunde vistas där med undantag av minuterna direkt efter att man doppat sig. Resten av tiden tillbringades i parasollskugga.
Vågorna på Copacabana går ganska höga och för med sig rejäla strömmar. Det blev med andra ord ett ganska aktivt badande där man for runt som en vante bland vågorna samt de miljoner blomsterkvastar som av ceremoniella skäl slängts i havet med önskan om god lycka.
Utsikten ifrån parasollskuggan är halva underhållningsgrejen med ett strandbesök i Brasilien. Bikinimodellerna som bärs av brasilianskorna är minimala (och inte så sällan oerhört fula) och man pendlar ständigt mellan en känsla av förtjusning och förskräckelse för alla kroppar är sannerligen inte vackra. Lyckligtvis är det nu några år gamla modet med rumpinläggningar(!) på nedgång för det ser verkligen inte klokt ut.
Vid lunchtid lämnade jag stranden för att hämta ut inlämnad tvätt och möta upp ett Sverigebesök. Magnus , som jag lärde känna på en båt i Kroatien förrförra sommaren, hade rest ner från Stockholm någon dag tidigare för att lifta med på min resa i knappt två veckor. Ett handslag och en varm omfamning senare var han ombord på och en del utav mitt stora äventyr.
Mange och jag tog en enklare lunch innan vi letade upp Marco för att fixa ett rum åt den nya gästen. I en butik mittemot hotellet inhandlades bubbel inför kvällen och sedan bar det av ner till stranden igen.
Snacket på playan under eftermiddagen handlade nästan uteslutande om kvällens festligheter. Vickan och Alex lärde mig att man som tjej kan ha både för-piff och piff vilket jag översätter som förförfest och förfest fast med mer tittande i speglar.
Vi grabbar var inte lika strukturerade i vår festplanering men fick åtminstone till en förfest innan det bar av till restaurangen där Marco med kort varsel lyckats boka in en nyårsbuffé för hela armadan.
Buffén var helt magisk med alldeles otroliga valmöjligheter. Kockar stekte upp det kött du bad om, en hel avdelning var ägnad åt sushi och det långa efterrättsbordet var sprängfyllt med spännande sötsaker. I kön till maten hörde jag Matilda hojta om att hon var inne på sitt åttonde vaktelägg och det satte väl egentligen tonen. Jag lyckades trycka ner två gigantiska tallrikar med mat och en hel tallrik med nästan tio olika efterrätter.
Till bords hade jag Lotta, Madeleine, Matilda, Anna och tennis-Niklas. Vi fortsatte öva på tennis-Niklas svalkande handblås-move samtidigt som vi skålade med övriga bord och lyssnade till tal. Bästa anförandet kom från Christer, Per och Frida som efter ett kort tal överräckte en t-shirt som det stod Spaceman på till Johan vilket föll i mycket god jord.
Emelie kom över till vårt bord för att avsluta de utvecklingssamtal denna skolfröken höll för Pellebussens resenärer. Utöver saker man gjort bra gavs tips inför framtiden. Min utvecklingspotential låg tydligen i att hålla bättre ordning på mina saker och Matilda skulle försöka bli mindre sjuk en annan gång. Vi tog noga till oss av råden.
Det började bli knapert med tid till tolvslaget när vi skyndade bort till hotellet för att hämta och lämna prylar. Jag vågade inte ta med min kamera men plockade istället på mig en förberedd påse med bubbel och champagneglas. Vi var smarta nog att inte ta hissen men alla tänkte inte så långt och ett gäng fastnade med mindre av en kvart kvar av 2013. De satt fortfarande fast när vi lämnade hotellet men lyckades komma loss i tid för att uppleva tolvslaget på stranden.
Det sägs att mer än två miljoner människor firar Nyår på Copacabana. I denna galna folkmassa var vi ändå ett ganska stort gäng som hade lyckats hålla ihop hela vägen ner till stranden och nu var med på de tio sista sekundernas nedräkning av året.
Prick tolv sprutade ett fyrverkeri större än jag någonsin upplevt förut igång. Matilda fick sin nyårskyss i vimlet och övriga fick välförtjänta kramar. Vi skålade med bubbel till dånet av stämningsmusik och det galna fyrverkeriet i 17 minuter, därefter var den stora upplevelsen över och det blev snopet tyst. Helt klart på gränsen till ett litet antiklimax efter den sagolika urladdningen.
Det tog en stund innan folkmassorna på stranden lyckades återhämta sig men så småningom satte vi oss i rörelse mot en utav de större scener som spikats upp på sandstranden. Där uppträdde en lokal hjälte som såg ut som en diskborste i sin fjäderskrud. Musiken var inledningsvis bra men man tröttnade efter en stund. Vissa tumult uppstod i den stora publiken och folk ifrån vårt gäng började droppa av.
Till sist tröttnade även vi som var kvar och beslöt oss för att stänga kvällen några timmar in på det nya året. I hotellobbyn pågick eftersnacket för fullt när vi kom tillbaka. Alla verkade mycket nöjda med maten och de 17 minuternas magi men lite förvånade över hur snabbt folkfesten sedan övergått i ett halvtrist och tempofattigt efterspel. Men vilka galna fyrverkerier! Och vilket sjukt bra år detta kommer bli! The time of my life!
<- Tillbaka
