Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

13 Januari
2014-02-11 (03:24)

Ibland kan det kännas lite skämmigt att vara svensk. Föregående kväll hade vi tvingats genomlida när en liten svensk familj checkade in på vårt B&B och mamman lät över hela huset när hon styrde och ställde med pappan (som fick springa runt på flera våningsplan och leta efter det perfekta rummet) och den lilla dottern. Mamman var ett riktigt white trash-material (gravid som ung, tjock, lätt korkad och pratade på bred dialekt) och så påfrestande att det aldrig föll oss in att hälsa trots att de var svenskar. Vid frukosten fortsatte hon att hålla låda och man tyckte uppriktigt synd om den nedtryckta mannen i förhållandet. Det kan inte vara semester att vara ute och resa med en sådan människa. Kvinnan försökte också måla upp någon sorts perfekta-familjen-fasad och därför var det lika roligt varje gång dottern ropade bajskorv högt i frukostmatsalen.

Det var portugiserna som grundlade Colonia 1680 för att ha en bas att smuggla varor ifrån till Buenos Aires. Spanjorerna övertog staden drygt 80 år senare och storhetstiden var sedan över ytterligare 15 år senare när skattereformer i Buenos Aires tog död på smuggelbehovet. Miljön i staden är väldigt speciell med rester av en stenmur, en stenport och kullerstensgator vilket nästan får en att tänka på nordeuropeiska hansastäder. Colonia är dessutom världsarvsskyddat och har ett spännande geografiskt läge längs Rio de la Plata med närhet till huvudstäderna Buenos Aires och Montevideo.

Vår heldag i Colonia var egentligen helt oplanerad. Vi hade pratat löst om att kanske hyra cyklar men kom aldrig riktigt loss utan flanerade runt över gatstenarna i den mysiga staden och tittade in i butiker här och där. Efter lunchen formades en idé om att göra just ingenting de närmaste timmarna.

Vi köpte på oss vin och snacks och bredde sedan ut en strandfilt över en grässlänt som sluttade ner mot Rio de la Plata. Det enda som störde idyllen var egentligen färgen på vattnet i havet som snarare var brunt än blått. I övrigt var tillvaron perfekt.

Med några glas vin vardera i kroppen gled samtalsämnena snart in på mer allvarliga frågeställningar. Inte så konstigt egentligen. Hur mycket vi än ville förtränga saken var det mindre än en vecka tills Matilda måste åka hem och nästan åtta månader tills vi skulle kunna ses igen. Hon uppfann någon sorts frågelek där man måste svara 100% ärligt innan man fick ställa en fråga tillbaka för att sondera terrängen.

Matildas första fråga på filten kändes ganska given i samma stund som hon ställde den; Ser du mig som din flickvän? Självklart ville denna ordningsamma tjej ha saken utredd till 100% även om det för mig var helt självklart. Mitt uppriktiga ja togs emot positivt och ganska snart urartade frågeleken till mer barnförbjudna områden. Fortfarande hade vi dock svårt att tackla det uppehåll ifrån varandra som snart väntade och det kändes givet att ett mer allvarligt samtal om saken måste följa den lättsamma leken på filten under någon av de närmaste dagarna.

När solens strålar började kasta långa eftermiddagsskuggor ifrån de få träden i grässlänten packade vi ihop våra saker och gick via vårt B&B till en mysig restaurang som vi hade noterat under promenaden hem kvällen innan. Den låg placerad innanför en stenmur och vi européer var såklart först till bords på kvällen som alltid i detta Uruguay som jag för alltid framöver kommer förknippa med Matilda och romantik. Landet hade bjudit på en rejäl dos av bådadera och det kändes onekligen lite vemodigt att vi skulle lämna Uruguay nästa morgon.

Som ett sista litet tecken på att vi kanske borde stanna kvar fick vårt B&B strömavbrott när vi skulle boka båtbiljetterna på kvällen och vi tvingades dra oss tillbaka biljettlösa och något osäkra på om det verkligen skulle bli Argentina nästkommande dag.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign