Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2014-02-17 (00:31)
Det var långtifrån den varmaste dagen hittills i Buenos Aires enligt termometrarna men det var definitivt dagen då högst luftfuktighet uppmättes och den upplevda värmen var extrem. Jag anser mig trots allt ha rest en del på 2000-talet men tror inte jag upplevt en luftfuktighet likt denna trots vissa extrema upplevelser i bland annat Hongkong och i norra Australien. Det var som en våt varm duk som låg över staden och under denna duk fattade jag och Christofer det kanske inte så listiga beslutet att hyra cyklar för att utforska Reserva Ecologica Costanera Sur.
Under en tältduk med öppna väggar precis mittemot vårt hotell hade vi upptäckt en cykeluthyrare. Uthyraren visade sig vara staden och förmodligen var projektet ett led i att få lokalborna i centrala Buenos Aires att cykla när de ska göra sina småärenden. En stor poäng med uthyrningen som vi inte kände till på förhand var att den var gratis men med detta följde också tröstlös argentinsk byråkrati som den normala turisten kanske inte tar sig an.
För att få hyra cyklar krävdes passkopior som vi fixade fram med hjälp av hotellreceptionen. Därtill skulle massor med uppgifter registreras i ett väldigt långsamt och komplicerat datasystem innan man utrustade sig själv med en mycket hemlig inloggningspinkod. Inte nog med det - när man till sist tagit sig igenom den snåriga processen hade man blott en timme på sig innan cykeln måste återlämnas. Alternativt kunde man göra en ny pinkodsonloggning och få en ny timme ifrån valfritt utplacerat cykeluthyrningsstånd i staden.
Det tog mer än en halvtimme för oss att få loss varsin cykel i det överhettade tältet trots att vi var de enda kunderna och tältet var utrustat med en personalstyrka på tre men till sist kunde vi hoppa på tvåhjulingarna och rulla iväg.
Mindre än en kilometer ifrån stadens absoluta centrum ligger Reserva Ecologica Costanera Sur. Redan när vi cyklade in i denna park var vi alldeles genomblöta av svett och värre skulle det bli. Det visade sig ganska snart att området som vi trodde var någon sorts stor naturlig park snarare bestod av en fuktig sumpig våtmark. Så oerhört smart att bege sig in i en sådan i en alldeles galen fuktig värme!
Tröjorna på oss båda blev omedelbart så svettiga att de blev genomskinliga och det droppade svett av mig längs vägen så att tillochmed en talanglös spårare enkelt skulle kunnat följa efter. Det häftiga med träsket var hur kloss på centrala Buenos Aires det låg - skyskraporna var verkligen inte längre än ett stenkast bort och skymtades hela tiden ovan vegetationen. Ibland öppnade också vegetationen upp sig så att man fick en vy ut över Rio de la Plata men oftast pinades man mest av kombon solkräm och svett i ögonen. Det svider vill jag lova!
Vi hann precis checka in våra cyklar efter en timme, avbröt en planerad cykelfortsättning eftersom det var för varmt och belönade oss istället med snabbmat och aircondition.
Aftonens event var en kombinerad välkomst- och avskedsfest på restaurang. Marco höll tal för de som skulle åka hem om två dagar och Evy gick segrande i presentkortsdragningen vilket drog ner kvällens absolut största applåder. Summeringen av resan som pågått under tiden jag mestadels befunnit mig i Uruguay tycktes till stor del gå ut på att det hade varit väldigt varmt.
Maten på restaurangen var direkt usel och mycket av uppmärksamheten övergick istället till nyhetsrapporteringen på en TV nära min sittplats. Så mycket förstod vi som att det rörde sig om en väder-special på grund av den senaste tidens extrema väder. Tydligen räknade man nu med att januari skulle bli den varmaste månaden i Argentina på 53 år. Dagens fuktiga värme berördes också och man pratade om upplevda temperaturer i Buenos Aires på inte så långt ifrån 50 grader även om termometern inte visade på mer än ca 35 grader. Sändningen avslutades med konstaterandet att dagens extremt fuktiga värme innebar inledningen på ett värmeomslag via rejäla oväder och live-bilder från en stad inte så långt ifrån där vi befann oss visade upp hagelkorn stora som pingisbollar som studsade i marken på en gräsmatta.
Under den sista timmen vi satt på restaurangen sjönk temperaturen med tio grader och en befriande regnskur tog vid. Ett tag vräkte så mycket regn ner att man inte kunde ta sig fram utomhus så när det lättade något var det bara till att skynda på stegen tillbaka till hotellet.
<- Tillbaka
