Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

11 Februari
2014-03-08 (22:32)

Jag tror att mina skavsår ifrån gårdagens vandring räddade oss alla ifrån en onödigt lång vandring till busstationen i Puerto Natales. Istället blev det en taxifärd följt av de fem timmarna i buss tillbaka till El Calafate i Argentina.

Det måste vara ett rekord av något slag när jag nu reste in i Argentina för sjätte gången på mindre än två månader. Med tanke på att varje landsbesök genererar både in- och utstämpel i passet och att jag därtill skulle komma upp i fyra Chilebesök samt nästan tjugo andra länder på den amerikanska kontinenten kan man ju förstå att det började bli ganska ont om plats i mitt pass som ändå var alldeles nytt när jag lämnade Sverige.

Jag vet inte hur många gränsformulär jag fyllt i under de senaste månaderna och de argentinsk-chilenska kunde jag nästan tackla i sömnen vid det här laget. Min lilla grej för att muntra upp stämningen brukar vara att hitta på kul yrken. Specialaren är att fylla i att jag är en "Fisherman" men jag har även äntrat länder under de senaste månaderna som "Circus artist", "Retired" och "Explorer".

Utöver gränspassagen var återresan till El Calafate händelselös. Vi hade några timmar att slå ihjäl innan nästa buss skulle avgå och en lös idé om att lämna in en gemensam maskin tvätt men inget av de tvätterier vi frågade vågade lova att de skulle ha våra kläder rena och torra på så kort tid.

Istället blev det ett återbesök på bryggerirestaurangen som vi visste hade såväl god mat och dryck som snabbt wifi. Christofer postade veckans bilder på Facebook och lite oväntat var det mina inlånade mysbyxor som skapade mest uppståndelse. Vi skrattade gott åt saken och Christofer försökte spela sårad i kommentarerna till den omtalade mysbyxbilden från gårdagens vandring i Torres del Paine.

Trions nästa projekt var att ta sig an ännu en bussresa för att komma ikapp Pelle och Trisse som befann sig tre timmar norrut i Argentinas vandringsmekka El Chalten. Eftersom vi druckit tre öl var på restaurangen låg ett stort fokus på säkerhetskissandet innan avresan så att man inte skulle hamna i en nödsituation på bussen.

Bussresan var händelselös med undantag av ett kortare stopp där jag hann med att klämma en stor bakelse till kvällsmat (det ÄR ju ändå semester...) och vi släpptes av på en nybyggd busstation precis där staden började. Inte heller den här staden var särskilt stor och därtill tämligen nybyggd så det var verkligen inga konstigheter med att hitta rätt genom att fråga om vägen.

Vi fick dela rum på det hostel där övriga varit inkvarterade sedan gårdagen med Elin*2 och Linnea precis som i Ushuaia. Många hade varit ute och vandrat under dagen så vi passade på att inhämta lite tips inför morgondagen så att vi inte skulle stå handfallna eller råka välja fel led under vår enda heldag på denna plats.

Jag gjorde ett försök att hitta mina vandringsbrallor i mörkret på bussen med hjälp av en ficklampa utan framgång. Istället fick jag nöja mig med lite OS-sändningar från Sochi på den allmänna TVn som tröst. Kanske skulle jag nå större framgång med mitt letande nästa morgon när solen tittat fram?

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign