Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

14 Februari
2014-03-10 (21:10)

Även om det råkade vara Alla Hjärtans Dag saknades kärlek under dygnets första timmar. Visserligen hade vi avverkat det mesta av grusvägarna längs Ruta 40 men fortfarande återstod några mils plågsamt skumpande.

Om gårdagen hade varit en dag fylld av sovande så var detta istället UNO-spelandets dag. UNO-hatten fortsatte att vandra runt bland tjejerna och några manliga inteckningar i denna förlorarhatt var det naturligtvis inte tal om för mig eller Christofer (som numera nästan sågs som en ordinarie Pelle-resenär trots att han egentligen tillhörde Trisse).

Jag vet egentligen ingenting om Patagoniens gränser men det som hände under dagens sista restimmar var att landskapet ändrade karaktär. Skog hade man exempelvis inte sett till på några dagar vilket var en välkommen omväxling liksom hus, människor och bilar. Det är fullt möjligt att vi fortfarande befann oss i Patagonien men den där verkliga hardcore-historien tycktes åtminstone vara över. Nu har jag provat på att resa igenom skiten vilket var en upplevelse jag inte har några som helst avsikter att någonsin återuppleva.

Ungefär en vecka tidigare hade jag lyckats missa Matildas födelsedag vilket fortfarande besvärade mig. Några dagar senare hade jag försökt kompensera upp med blomsterbud vilket också det blev till ett litet fiasko. Blommorna levererades nämligen aldrig - däremot skickade blomsterbudsbolaget ett mail till henne där de frågade om hon var nöjd med blomsterleveransen. Nu ville jag åtminstone lyckas höra av mig på Alla Hjärtans Dag innan det var läggdags i Sverige. Även detta såg länge ut att kunna falla platt eftersom vi aldrig tycktes komma fram till Bariloche som var dagens slutmål.

Trots att jag var lätt frustrerad och stressad över att tiden tickade iväg så snabbt (de fyra timmarnas tidsskillnad till Sverige började innebära att klockan var ganska mycket hemmavid) var det svårt att låta bli att njuta en smula när vi till sist rullade in i Bariloche. Äntligen en riktig stad! Efter en lång rad med moderna fejk-städer som byggts upp under den senaste tioårsperioden för turister likt El Calafate, El Chalten och i viss mån även Ushuaia kändes det verkligen befriande att komma till en plats där "riktiga människor" bor och allt inte enbart är uppbyggt på turismen.

För att komma till vår camping var vi tvungna att korsa Bariloche i eftermiddagens rusningstrafik. Campingen ligger 3 km utanför staden i en riktigt brant backe som verkligen inte är en barnlek att promenera uppför. Jag fick wifi-signal och hoppade ut ur bussen nästan innan den stannat för att försöka få till ett Skype-samtal till Värmland innan alla andra begav sig ut på nätet.

Det gick inget vidare med samtalet men jag fick däremot chatten på Facebook att fungera och lyckades åtminstone framföra några omtänksamma ord skriftligen. Mitt skrivande avbröts någonstans utifrån av ett gällt högt kvinnoskri. Bettan hade just fått sitt livs kanske största och mest romantiska överraskning och hade väl lite svårt att ta saken med fattning.

På plats på campingen befann sig nämligen hennes pojkvän Rickard. Enligt konstens alla regler och enligt all logik skulle han befinna sig hemma i kalla Sverige, inte här. Hon och Rickard hade gjort denna resa förra året och om jag förstod saken rätt gått på sin första dejt på tu man hand just här i Bariloche. Nu var han tillbaka för att överraska vår tredjechaufför på denna, för dem, speciella plats på Alla Hjärtans Dag. Man kan verkligen inte annat än imponeras av den romantiska planeringen.

Vi andra fick nöja oss med bussmat och sedan busstak när de lyckliga två försvann iväg för att ta in på hotell. Stunder som denna frågar jag mig verkligen vad jag sysslar med som har nyfunna kärleken på andra sidan jorden.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign