Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2000-09-28 (13:12)
Tjena! Del nummer tio i följetongen och jag tar det bästa först:
Bengas Boys i semi! Detta innebär att vi får se två matcher till med gubbarna vilket ju inte är helt otrevligt. Visserligen plågas laget av skador och har inte imponerat i en enda match, men det har nästan ingen av motståndarna gjort heller (har sett alla lag i turneringen spela utom Tunisien och Sydkorea och dessa lag kan man ju vara utan). Ryssarna gjorde en mycket bra sista gruppspelsmatch mot juggarna och vann enkelt (bör kunna upprepa den bedriften) så skulle Slangen och gänget besegra Spanien väntar säkerligen Gunde, Busschaffisen, Koudinov, Lavrov, Filipov och gänget i finalen (har redan sett fyra olympiska matcher med detta lag så de känns nästan lika bekanta som de blågula herrarna).
Svenskmatchen mot Spanien (ni vet den matchen som gick samtidigt som den regniga höjdhoppsfinalen) var en rysare av det slag som vi svenskar vant oss vid i den här turneringen. Vi satt på kortsidan tillsammans med den största svenska klacken (jag hade gul tröja och en svenskflagga i pannan) och syntes "kanske" i TV enligt en rapport från mamma. Förutom att njuta av spännande spel passade vi på att kolla in svenska idrottskändisar (det finns många av dem på handbollsmatcherna). Boden, Nathorst, Peter Karlsson, Erica Johansson (tror att hon har varit på alla matcher - kanske en romans med någon i laget på g? Tipsa skvallerpressen... Inte konstigt hon misslyckades i längdkvalet med den tveksamma uppladdningen, Kajsa har vi exempelvis inte sett till..).
Och så var det ju den här Frölander... När han kom in på arenan sex minuter efter matchstart sjöng vi: "Lars Frölander går på vatten" och bad honom vinka. När blyge Frölle vinkat ett otal gånger fann han det bäst att byta plats för att inte stjäla hela handbollsshowen. Då övergick uppmärksamheten till den svenske knugen. När först han och sedan Sylvia hade vinkat till oss kunde vi koncentrera oss på handbollen igen. Mycket kungligheter på läktaren ganska nära oss förresten, det spanska och grekiska kungahuset var också representerade. Efter matchen vinkade knugen till oss utan uppmaning, därefter fångade en bekant Staffans svettband. Wow! :-)
Dagen efter rysaren och ytterligare en natt med "Små grodorna"-segersång (alla svenskar firar som bekant på samma pub - där firade också Ljungberg guldet tillsammans med Waldner och Boden) var det dags för min olympiska friidrottsdebut. Tillsammans med Andreas och 90 000 andra människor (inte riktigt fullsatt således) bevittnade vi de svenska längdhoppsherrarnas och Anna Söderbergs fiaskokval. Arenan var mäktig - det var inte Sunneborn. Han försökte klappa igång publiken med bar överkropp och hoppade sedan runt 7.50. Vi vred generat på oss och försökte gömma undan våra svenska flaggor.
Dagen efter gick jag och Hasse på landhockey. Vi hade lyckats pricka in en match mellan bottenlagen Malaysia och Kanada och lyckades aldrig riktigt förstå vad det hela gick ut på. Matchen slutade 1-1 men jag kommer nog mest att komma ihåg den mest för det irriterande duggregnet (Liljus ovädersprognos slog in med dunder och brak...). Vi satt bredvid några tokiga kanadensare som inte heller kände till någonting om denna märkliga form av hockey men de tvingade oss iallafall att vifta med deras medhavda flaggor hela tiden och sjunga "Let''s go Canada, let''s go". En upplevelse det här med landhockey således...
Det är en mycket speciell känsla att befinna sig i en OS-stad. Man går på gatan och plötsligt stöter man på en atlet från Aruba, några meter längre fram går en tränare från Uzbekistan tillsammans med en journalist från Azerbadjan (alla inblandade har brickor med namn samt färger som beskriver om de är journalister, atleter, från TV, från IOK osv). Dessutom är det fruktansvärt mycket folk överallt. Trots detta har jag släppt iväg den virriga Bettina ut på stan idag tillsammans med Malin (besökare från Ronneby på genomresa som bor hos oss och skall se handbollsfinalen) och hennes kompis. Får se om de lyckas hitta hem till ikväll, i så fall blir det säkerligen uppladdning på svenskpuben inför morgondagens semifinal.
Några idrottsfrälsta kanske är nyfikna på vilka idrottsprestationer som har värdesatts av australiensarna själva. Här kommer därför en genomgång av detta:
1. Freemans guld. Hel bilaga i tidningen om detta. Hon har gått om simmarna i popularitet nu, mycket tack vare invigningsceremonin.
2. Dubbeln med Hackett och Perkins på 1500 simning. I Sverige finns femmilen på skidor, att vinna den är ingenting mot att vinna simningens "maraton". Så fruktansvärt stort här nere att det inte går att beskriva.
3. Delad placering för Thorpes individuella guld och lagkappssegrarna i simning över USA. Thorpedo är bara 18 men redan en legend. Hade nog varit etta på listan om han slagit Hoogenband. Lagkappsseger i simning över USA är alltid poppis.
4. Velodromcykling paråkning. Två medelålders pappor tog ett något oväntat guld, hela nationen blev som tokig.
5. Damernas Beachvolleyguld. Betecknades som en superbragd att slå Brasilien i finalen. Sker enligt kommentatorn en gång på 20.
6. Skrällsegern i bågskytte. Segraren har blivit något av en sexsymbol här nere. Han floppade som medaljhopp i Seoul, Barcelona och Atlanta men så när ingen längre trodde på honom blev det vinst. Kul att se denna seger LIVE.
7. Skrällsegern i damvattenpolo mot USA. Tjejerna avgjorde i matchens absolut sista sekund. Totalt tokjubel.
Det har dock blivit alldeles för många givna guld som har förvandlats till silver. Topplistan med de oväntade misslyckandena ser ut enligt följande:
1. Thorpedos förlust på 200 fritt mot Hoogenband.
2. O''Neills förlust mot Misty Hyman i simning.
3. Klims förlust mot Frölander på 100 fjäril (folk var verkligen chockade här).
4. Klims fjärdeplats på 100 fritt.
5. The Woodies förlust i deras sista gemensamma tennismatch i finalen igår mot kanadensarna.
I övrigt fortsätter vi att vara mycket irriterade på australiensarnas nationalistiska fasoner och usla TV-sändningar. Vi krävde inte att få se kvartsfinalen i handboll på TV men när man istället för friidrottsfinaler på TV växlar mellan en gruppspelsmatch i herrvattenpolo och damtaekwando blir man ju smått upprörd. Då och då sticker man in en aptitretare från friidrottsarenan i form av ett diskuskast från en usel hemmatjej eller ett kvalstavhopp från någon av de australiensiska herrarna. Helt sjukt! Aldrig någon resultatlista heller, att de bara orkar och inte skäms. Dessutom bara mörkar man allt som inte blir guld, så fort The Woodies hade förlorat tennisfinalen som man tjatat om sen OS började klipptes bilden och sedan nämndes de inte i sändningarna på över fem timmar. Australien är ju så fantastiskt och kan ju egentligen inte förlora. Usch, ni skulle sett de pinsamma reklamerna som går på TV, alla med budskapet "Australien är världens bästa land, sjung hoppfadderallan lej" som framförs av en barnkör och sedan visas en företagslogotype från en bank eller ett ölmärke!
Förutom detta är allt supertoppen. Jag hoppas kunna ge er en rapport kort efter det att OS har avslutats. Förhoppningsvis blir det ett välförtjänt guldjubel för Bengas Boys som jag kan rapportera om, och hur detta isf firades. Annars vinner väl alltid Kajsa...
Hälsar Eder OS-reporter
PS Anledningen till att jag inte kan garantera en OS-avslutnings-rapport direkt efter OS är att jag går i funderingar kring en kortsemester. Det viskades om Fidjiöarna men någon sa att det politiska läget där var ostabilt. Kanske Barriärrevet, kanske Alice Springs, kanske Perth, kanske ingenting... Vi får se... DS
PS 2 Blev det här mailet rekordlångt? Förstår inte var jag får all text ifrån... Undrar vad som händer med min rapport om Lövgren och gänget tar guld då? Kanske en hel bok.... DS 2
PS 3 Bara ett dygn kvar tills grabbarna äntrar scenen i The Dome (större arena från och med semin) och lilla jag är på plats. Häftigt värre! DS 3
<- Tillbaka
