Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

02 April
2014-04-18 (21:09)

Vi hade lite svårt att komma loss på morgonen vilket eventuellt berodde på att allt cyklande började tära en smula på krafterna. Vid frukostbordet dök ett par alternativ upp beträffande kvällsaktiviteter denna dag som skulle kunna vara intressanta. Två tjejer hade för avsikt att ta partybussen (som kan liknas vid en barrunda) runt ön och frågade om vi ville hänga med. Partybussen går på onsdagar och fredagar men jag hade hört att onsdagarna ofta är lite sömniga och dessutom stänger allt ner till midnatt mitt i veckan. Den lille schweizaren och en tyska försökte bjuda in till en mindre fest på vårt hostel istället men inte heller detta alternativ kändes klockrent och Matilda och jag började fundera över vad vi skulle kunna göra istället. Fortfarande var det gott om tid tills vi skulle behöva bestämma oss och först väntade ännu en cykelutflykt, den här gången till Muri Beach som vi fattat stort tycke för när vi cyklade runt ön.

Eftersom vi varit dåliga på att fotografera förra gången när vi cyklade längs "The Backroad" bestämde vi oss för att köra en repris och lät kamerorna smattra längs den idylliska vägen där tiden stått stilla. Det enda möte vi fick var av en kranbil med vägarbetare som sågade ner träd och röjde undan risker för fallande kokosnötter på intet ont anande trafikanter.

Färden gick vidare men tog en abrupt vändning en knapp halvtimme senare då jag fick syn på en liten handskriven skylt där det gjordes reklam för provning av alkoholhaltiga drycker en bit upp i backen till vänster och svängde av. Vi ledde sedan upp cyklarna för backen och hamnade i trädgården (till ett nästan fallfärdigt hus där en skylt angav att man skulle tuta tre gånger om ingen mötte upp) hemma hos ett riktigt original som nog smuttat både en och två gånger för mycket på rusdryckerna han framställer.

Dr. George Koteka, som rusdrycksfarbrorn heter, började framställa alkoholhaltiga drycker av lokala råvaror på hobbybasis 1994 och i ärlighetens namn har Koteka Winery, som han kallar verksamheten, egentligen aldrig lämnat hemmasnickrar-stadiet även om verksamheten vuxit med åren och nu även innefattar försäljning på den stora lördagsmarknaden. Förväntar man sig en fancy källarprovning har man definitivt kommit fel för här handlar det om att dricka frikostigt ur glas som nog aldrig har diskats i en lokal som mest påminner om ett garage men också är en lagringsplats för diverse skumma brygder som George satt på jäsning.

Längs väggarna står återanvända flaskor med bananvin som George pratar oavbrutet om samtidigt som han med stor entusiasm häller upp glas efter glas om man visar intresse. Godast var nog bananlikören medan chililikören skulle kunna få vilken cool snubbe som helst att tappa masken. Riktigt starka grejer! Matilda köpte av artighet lite vaniljextrakt av George innan vi, en upplevelse rikare och med varma kinder, cyklade vidare. Det är den här typen av osannolika möten och upplevelser man reser för!

Stranden var lika vacker och härlig som vi mindes den men jag började efter ganska kort tid känna mig hungrig och rastlös och vandrade otåligt iväg längs strandkanten för att undersöka vilka matalternativ som erbjöds. De ställen jag hittade var ganska överprisade och vi gick istället upp till vägen och lunchade på ett enklare café. Undantaget Matildas hallonshake var lunchen väl egentligen rätt misslyckad. Min bagel smakade exempelvis bränt och var mycket mindre än jag hade föreställt mig.

Efter vår sena lunch lyckades vi båda somna på stranden. Förmodligen hade likörerna George bjudit på ett litet finger med i spelet och det enda jag sedan hann med innan det var dags att cykla hem igen var en kortare snorklingstur utan anmärkningsvärda sevärdheter där jag åtminstone fick konstaterat att det egentligen inte var något fel på masken och jag måste bara haft otur vid premiären under gårdagen. Innan avfärden passade vi på att handla stearinljus i en liten butik - under dagen hade vi nämligen bestämt oss för att satsa på en egen romantisk strandkväll!

Cyklingen hemåt förlöpte utan några större händelser och väl tillbaka packade vi ner en filt, ljus, vin och kex och spatserade ner till stranden. En hund gjorde oss sällskap och den höll sig väl mestadels lugn men kunde då och då inte låta bli att jaga och gräva efter de hurtiga små vita krabborna som var i ständig rörelse omkring oss i sanden.

En söt liten naken tjej kom springande över stranden i solnedgången och kramade om hunden som om hon kände den sedan längre. Strax därefter kom föräldrarna ikapp, hälsade glatt och sedan utbrast kvinnan i meningen: "You''ve got it all set" vilket jag tyckte så väl sammanfattade hela situationen. Scenen de möttes av måste verkligen ha sett ut som hämtad ur en perfekt Hollywoodproduktion där vi satt på vår filt med vinflaskan och kexen på stranden och blickade ut mot havet där solen nyss försvunnit bortom horisonten men fortfarande återspeglade sig i vackra rosa färgnyanser mot himlen.

Jag kan inte minnas att jag varit med om en mer romantisk scen i livet och hur det skall bli möjligt att någonsin igen matcha den här stunden övergår mitt förstånd. Det enda som inte var perfekt var vinet som var alldeles för surt men i övrigt hade vi liksom allt. Först stranden och solnedgången, sedan mörkret, månskenet, stjärnorna och de tända ljusen runt vår filt i den ljumma Söderhavsnatten. Jag kommer för alltid att backa tillbaka till detta ögonblick om någon ber mig att tänka på eller beskriva lycka, romantik och harmoni för detta var en av de mest fantastiska kvällar jag någonsin upplevt!

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign