Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

18 Maj
2014-05-29 (09:07)

På Verandahs var jag mer eller mindre känd som killen som alltid byter rum vilket berodde på att jag bokade så sent för att hela tiden vara flexibel. Jag hade bland annat umgåtts en del med tankar på att sticka iväg och bo en natt på en av öarna utanför Auckland och därför inte velat boka för många dagar i stöten så när jag senare fyllde på mina bokningar tycktes alltid min senaste säng vara upptagen nästkommande natt av någon som hunnit boka in sig under tiden jag velade. Den här dagen var inget undantag och i vanlig ordning fick jag packa ihop alla mina prylar och ställa in väskorna i ett låst utrymme i väntan på att nästa sovsal skulle bli färdig. Lite jobbigt men inte så mycket att göra åt.

Dagen var vigd åt administration. Jag behövde dels göra en ordentlig genomgång av det ekonomiska läget men kanske framförallt förbereda en tripp norröver så att jag verkligen skulle komma iväg dit och inte bara sitta kvar i Auckland och häcka vilket annars lätt skulle kunna bli fallet.

Så snart ettor och nollor hade summerats satte jag igång med att krita upp de återstående dagarna på Nya Zeeland för att räkna på vad jag hade att spela med i tidsutrymme. Därefter gjorde jag återbesök i Lonely Planet och listade ner absoluta måsten som skulle avverkas norröver samt några möjliga alternativa sidospår. Mina alternativ var att antingen ta en hyrbil eller lösa bussbiljetter. Hyrbil är dock så otroligt mycket mer flexibelt och det slutade med att jag lade en bokning hos samma firma som för tre år sedan eftersom jag visste att de förmodligen skulle vara billigast bland de mer seriösa bolagen och jag fick faktiskt ett riktigt bra pris.

Planen blev till att göra ön som jag kollat in som en dagstripp nästkommande dag och sedan hämta ut hyrbilen dagen därefter och dra iväg norröver. Bilen tänkte jag först lämna på flygplatsen sex dagar senare när det var dags att ta farväl av landet. Sedan läste jag in mig lite på Waiheke som ön heter. Det som fanns skrivet om den i Lonely Planet lät nästan lite för bra för att vara sant - en liten tropisk ö fylld med högklassiga vingårdar en kort båttur från Auckland. Det lockade något oerhört med en dags lyx i tropisk miljö och jag kunde inte göra annat än att hålla tummarna för att informationen faktiskt stämde.

Parallellt med detta fick jag dock smaka på egen medicin. Matilda hade tjejkompisarna på besök där hon jobbar och bor hela sommarsäsongen och jag satt mest hela tiden och hoppades att hon skulle logga in på Facebook likt hon gjort så många gånger för mig sedan i januari. Om jag någon gång loggade ut tillfälligt hade hon varit online under den lilla korta stunden och hur mycket jag än försökte bevaka och få till en kort kontakt gick det bara inte. Den tunga klump jag burit inom mig under nästan hela tiden på Nya Zeeland växte sig ännu tyngre igen av det här. Svårt att veta bara vad det hela skulle kulminera i.

Mycket av eftermiddagen gick åt till att skriva dagbok och strax efter att min dyra Internetkod tagit slut gick ryktet i huset om att man tydligen öppnat upp nätet gratis åt alla eftersom det varit så mycket strul med uppkopplingen under de sista dagarna. Omedelbart satt varendaste fattig backpacker och toksurfade och jag var naturligtvis en av dem. Belöningen kom någon timme senare när Matilda vaknade upp från sin utgångskväll och jag äntligen fick höra hur det var med henne. Jag kände mig fånig som suttit och tittat efter henne hela dagen men för den som inte upplevt en situation liknande vår då man är ifrån varandra så otroligt länge är det svårt att förklara hur mycket minsta lilla livssignal betyder. Vi chattade en riktigt bra stund tills det var läggdags för mig. Efter ännu en lite händelselös batterliladdningsperiod längtade jag verkligen efter de kommande dagarna så att det skulle bli lite action igen.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign