Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

23 Juni
2014-07-04 (20:36)

Vår lilla frukosttrio var samlad för sista gången. Visserligen tänkte jag egentligen inte alls äta frukost ännu utan sparade mig tills dess att Friends öppnade för morgonen men en kopp kaffe i trevligt sällskap kan man ju alltid unna sig. Tom såg lite stressad ut. En lokalbo som lovat leverera levande kycklingar i en bur inför avfärden hade gått upp i rök och väderprognosen var allt annat än lovande. Peter och jag var nog ändå lite avundsjuka. I Peters fall väntade arkeologiska utgrävningar i regn och blåst och jag skulle försöka slå ihjäl ännu en dag i Nuku''alofa i uselt väder.

Tom lämnade avskedskaffe-stunden när båtägaren dök upp och började istället lasta in sin utrustning i dennes bil. Peter och jag satt kvar en stund till och pratade om arkeologi och jag kom på mig själv med att fråga om jag fick följa med ut på fältet en av de kommande två dagarna förutsatt att vädret blev bättre. Det fick jag gärna vilket ändå lät lite spännande - jag har trots allt aldrig sett arkeologi praktiseras mer än på dokumentärfilmer.

Jag tog farväl av Tom och önskade honom en bra resa och en lyckad expedition innan jag vandrade den noga inövade vägen till Friends för att surfa. Under gårdagen hade jag inte ätit särskilt mycket och var därför vrålhungrig. Valet i menyn föll på en pannkaksfrukost som jag snabbt vräkte i mig innan Matilda och jag körde en Skypesession. På vägen tillbaka till Sela''s Guesthouse smet jag in på bageriet och köpte nytt bröd samt en sorts pizzabullar som fick duga som lunch.

Tillbaka på Sela''s Guesthouse träffade jag äntligen på kvinnan som skött alla mina kontakter med boendet förra gången jag var här och hon kände såklart igen mig. Vi gick igenom hela händelseförloppet ifrån stöldnatten och sedan återberättade hon för gamla tant Sela vars engelska är lite knackig. Sela började prata om att hon ville ersätta mig med alla pengar jag förlorat men jag vägrade naturligtvis ta emot något sådant och var supertydlig med att det inte var därför jag hade återvänt. Jag gillade helt enkelt detta ställe och ville dessutom ge dem en kopia ifrån polisrapporten ifall polisen någonsin skulle höra av sig i ärendet igen. Tant Sela blev nästan rörd till tårar och gav mig en stor varm kram samt en blöt puss på kinden. Jag fick också berättat för mig att polisen faktiskt hade ringt till dem samma morgon som jag upptäckte stölden men någon patrull hade de aldrig sett röken av.

Kvinnan som pratade bra engelska tipsade om att det enda tvätteriet hon kände till på Tonga låg på bara två minuters gångavstånd och jag vandrade dit med min tvättpåse mellan två regnskurar. I övrigt blev det knappast något gjort den här dagen. Jag låg på sängen och slösurfade på nätet som fungerade väldigt bra mitt på dagen när jag slapp konkurrera med tjugo kanadensiska tjugoåringar om bandbredden. Dessutom skrev jag ikapp en del i dagboken.

Fortfarande var jag helt ensam i min sovsal och den här kvällen lämnade jag knappt rummet. Peter var iväg och käkade middag med några bekanta och att socialisera med tjugoåriga kanadensiskor lockade inte särskilt mycket. Det var väldigt trist att jag inte kom iväg på den vetenskapliga expeditionen till Tofua och dessutom såg väderprognosen för de närmaste dagarna tämligen bedrövlig ut så jag förväntade mig inte heller att det skulle bli verklighet av planerna på att leka arkeolog för en dag.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign