Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

27 Juni
2014-07-06 (06:12)

Omelett har kommit att bli en av mina bästa frukostvänner under de senaste tio månaderna. Nästan alltid om jag ska unna mig en frukost ute faller valet på denna underskattade maträtt som endast tar stryk av pannkakor bland frukostfavoriterna. På senare tid har jag dock kommit att längta mer och mer efter riktigt grovt bröd som jag inte sett röken av på hela resan och egentligen faktiskt inte uppskattar särskilt mycket hemmavid men det man inte kan få kittlar ju alltid en aning extra. Eftersom varken pannkakor eller grovt bröd fanns att välja i menyn denna morgon var valet dock enkelt och jag smaskade i mig en ost- och skinkomelett som en start på dagen.

Nattsömnen hade störts rejält av att en kille i mitt rum kaskadkräktes i sovsalens vask strax efter midnatt. Efter detta låg jag och oroade mig i timmar för att jag skulle bli smittad av en magsjuka lagom till båtluffen men jag lät inte denna oro stoppa mig ifrån att boka min tur med start nästa morgon. Jonathan hade gett samma rekommendation som personalen vid Bamboos traveldesk - köp ett öppet pass, boka så lite som möjligt och go with the flow. Valet föll på ett tolvdagars helpensionspaket i sovsal men uppgraderat till två kokosnötter vilket innebar att jag hade lite fler resorter att välja på samt ibland kunde få en något bättre sovsalsstandard.

Någon timme efter bokningen tog jag lokalbussen in till Nadi för fyra spänn. Jag hade varken karta eller någon som helst plan för vart jag skulle utan ville mest se mig omkring samt köpa nödproviant inför luffen. Den lilla upphetsningen på bussen över att jag var på väg till en stad för första gången på länge kom snabbt av sig. Min mage började kurra på det där sättet som antyder att en olycka kan vara nära förestående och jag insåg dessutom rätt snabbt att Nadi inte var en stad i dess egentliga bemärkelse utan mer en samling hus, lite souvenirbutiker och ett par resebyråer. Jag gick snabbt längs huvudgatan och letade efter ett ställe där jag kunde smita in och låna en toalett. Till sist nästan sprang jag mellan krampattackerna och hittade (i vad som kändes som absolut sista minuten) en bensinmack vid slutet av gatan som hade kundtoalett. Vilken raketstart på Fiji!

Under mina månader i Söderhavet har jag fått berättat för mig att Fiji dras med stora inrikespolitiska problem som man som turist ännu inte märker av. Eventuellt kan dock dessa problem vara en tickande tidsinställd bomb. Till skillnad från de andra nationerna jag besökt i trakten har landet nämligen en stor befolkningsgrupp av indier. På senare år har denna grupp vuxit sig så stor att de faktiskt kan komma i majoritet redan vid nästa val. Sannolikheten för att indierna släpps till makten i realiteten är dock inte särskilt stor och frågan är vad som händer då? Indier är ju relativt fridfulla till naturen men att nå majoritet i ett påstått demokratiskt val och ändå inte få vara med och bestämma gör ju situationen direkt intrikat. I allra värsta fall kan en konflikt vara under uppsegling vilket skulle vara förödande både för landet, folket och turismen. Det är bara att hoppas att det aldrig går så långt.

Att jag inte är helt felinformerad blev väldigt tydligt när jag kunde se mig omkring ordentligt utan att stressas av en formel 1-mage. Väldigt många affärsverksamheter drivs av indier och den vanligaste typen av affär längs gatan är dvd-butiker som säljer Bollywood-filmer. Kanske inte riktigt den bild man har av Fiji? Eftersom så många i befolkningen är indier upplevde jag inte heller samma kopiösa mängder fetma bland invånarna som på Cooköarna och Tonga. Indier är ofta spinkiga och kanske har de dessutom påverkat samhällets matkultur på ett positivt sätt för de flesta mathaken var curryställen istället för burgarstånd vilket nog ändå får anses vara ett snäpp hälsosammare?

På slutet av min Tonga-vistelse hade jag författat ett personligt brev på min läsplatta och när jag nu fick syn på ett seriöst Internetcafé tog jag tillfället i akt och skrev ner texten i ett Word-dokument så att jag skulle vara lite bättre förberedd om en intressant jobbmöjlighet dök upp. Hos en apotekare chansade jag på ett plåsterköp för att kunna tejpa bröstvårtorna till mina långpass eftersom de alltid spricker och svider när jag kommer upp på längre distanser. De sista löprundorna hade varit lite plågsamma av den orsaken men nu skulle kanske problemet kunna rättas till?

Därefter tog jag sikte på en större butik där jag handlade på mig nödproviant i form av chips, kakor, kex och läsk. Dessutom fyndköpte jag ett par superbilliga flip flops och stoppade ner allt i en gigantisk bärkasse av IKEA-liknande modell som jag fick till ett bra pris. En flaska rom slank också ner i plastbärkassen. Trots att romflaskan var av ett okänt lokalt märke kostade den närmare 200 sek! Ändå räknade jag med att kunna spara mycket pengar genom att slippa behöva spendera så mycket på alkohol ute bland Yasawas paradisöar.

Nöjd med provianteringen valde jag därefter att gambla lite med min mage. Det hade hunnit gå ett par timmar sedan det akuta toalettbesöket på bensinmacken och kändes som att kusten var klar. Någon magsjuka var det nog ändå inte tal om? Jag är ju väldigt svag för indiskt och asiatiskt käk så det gick liksom bara inte att låta bli att slinka in på ett bakgårdshak dit bara lokala indier tycktes gå. Jag beställde in en alldeles utmärkt kyckling med cashewnötter och undvek därmed de mest kryddstarka rätterna för att åtminstone spela lite på säkerhet. Indiern bakom disken hjälpte mig sedan med att förklara vägen till busstationen. På vägen in till Nadi hade jag hoppat av innan bussen nådde busstationen men nu visste jag inte säkert vad det skulle stå för destination på min buss och ville inte skämma ut mig genom att vinka in fel fordon till vägkanten. Bättre då att fråga sig fram så jag hamnade på rätt buss direkt istället.

I början av min långa resa skulle det ha känts som världens äventyr att fråga sig fram bland lokalborna på den centrala busstationen för att komma rätt men numera är man så härdad att det känns som en självklarhet. Efter det att jag trodde mig ha hittat till rätt busskur vinkade jag in några sällskap av förvirrade unga turisttjejer som såg alldeles hopplöst vilse och förtvivlade ut och gjorde därmed dagens goda gärning. De tre mest populära backpackerställena i Nadi ligger nämligen på rad vid samma strand så sannolikheten för att de skulle till samma hållplats som jag var väldigt stor och det visade sig att jag hade gissat rätt.

På hållplatsen och senare även på bussen kom jag i samspråk med ett mycket trevligt och nyfiket lokalt yngre par vars lilla söta dotter tyckte jag var det mest spännande som hänt på länge. Den här typen av samtal i vardagssituationer rankar jag som något av det absolut trevligaste och mest lärorika när man är ute och reser och jag har lovat mig själv på att bli mycket bättre på att själv inleda samtal med turister när jag kommer hem till Sverige igen istället för att vara typiskt svensk och hålla mig på avstånd.

Tanken var att jag skulle ut på en löprunda innan solen gick ner men det var så förskräckligt varmt denna eftermiddag att jag avstod. Nu riskerade jag att bli utan löppass i ca två veckor eftersom jag inte räknade med några vidare träningsmöjligheter i Yasawas övärld. Det är väl egentligen inte riktigt så att jag har råd med sådana träningspauser inför maran i Brisbane men jag får väl hoppas att jag är lika lättränad som jag lurat mig själv till att tro!

Det behövdes inte särskilt mycket packningsförberedelser inför morgondagen eftersom jag varit noggrann innan avfärden ifrån Tonga och dessutom tänkte bära den nya jättebärkassen separat så istället fokuserade jag på att chatta med Matilda efter en portion fried rice. Även om katalogen anger att många av Yasawas resorter erbjuder Internetuppkoppling kunde jag inte vara helt säker på den informationen och visst fanns en liten oro där hos mig för att jag skulle vara offline under merparten av de två veckorna vilket inte är ett dugg idealiskt i en redan extremt distansbaserad relation.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign