Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

A New King In Bejing Part I
2008-08-06 (21:07)




Stefan Holm och jag packar väskan för tredje gången och känner oss som verkliga veteraner. Självklart är vi inte värst, Jörgen Persson gör t ex sitt sjätte OS och Merlene Ottey var inte långt ifrån att kvala in för åttonde gången i rad.

Vi vet vad som gäller, jag och Stefan. Det handlar om att vara bäst när det gäller, no more, no less. Man får bara chansen en gång vart fjärde år och det spelar ingen roll hur många DM, SM, NM, EM och VM man vunnit, det är bara på OS man kan gå ifrån att vara hjälte till att bli odödlig.

Något av det värsta man kan drabbas av är en skadekänning i uppladdningsfasen ett OS-år. Stefan fick en känning i hälsenan i vänsterfoten. Själv drabbades jag av en hälsporre(!) under en korpfotbollsmatch ett par månader före avresan. För alla de som inte vet vad en hälsporre är kan jag upplysa om att det (enligt diverse Internetdoktorer) är en åkomma som drabbar medelålders överviktiga män med stillasittande yrken som inte värmer upp ordentligt innan de idrottar. Man kan definitivt gå in i en depression för mindre... Jag haltade runt på kontoret i Greve (söder om Köpenhamn) i veckor innan den värsta smärtan gick över och nu, lagom till OS, känner jag mig i princip fit for fight igen.

Förberedelser är a och o när man ska studsa runt inne på de Olympiska arenorna. Stefan låter farsan banda bortglömda höjdhoppstävlingar i Pommern som sedan studeras minutiöst för att eventuella tekniska brister skall upptäckas och korrigeras i tid. Mina OS-förberedelser har i mångt och mycket handlat om att färdigställa sidan du just hittat fram till men också om biljett-, visum- och boendejakt, klädesinköp och skivinspelningar.

Hemsidan ja, framarbetad i samarbete med en svensk JVM-finalist i diskus och med arkivmaterial som spänner över nästan ett decennium av upplevelser. Stefan säger att konkurrenterna blir bättre för varje år och jag kan bara hålla med, det duger inte med massmail som kommunikationsform längre. Den som får en stund över kan botanisera i arkivmaterialet och läsa om när jag jagade efter nyp i häcken iklädd en svensk seglaratlets deltagarbricka på en av efterfesterna i Sydney eller se den kinesiska videosekvensen som fick miljarder av pingistokiga kineser att sätta i halsen när JO sopade Ma Lin av banan samtidigt som vi drog igång supporterraketen på läktaren i Aten.

Särskilt stöd blir det den här gången till Sverige, Danmark, Holland och Kambodja(!) som alla är representerade i t-shirts-samlingen som följer med i backpacken. Specialdetaljen i år är ett par blå kallingar med gula kronor på och därmed ska det vara säkerställt att jag ser representabel ut vid eventuella fontänbad vilket torde innebära att jag har morsans välsignelse till utförande av sådana handlingar (31 år gammal var det ja...).

På biljettfronten ligger jag inne med dryga tjugotalet handbollsbiljetter och en fem-sex friidrottsbiljetter, fotbollsfinalen och lite annat smått och gott. Väl på plats brukar man kunna komplettera med de medaljchanser som dyker upp och medhavda biljetter är faktiskt i praktiken endast av akademisk betydelse.

En gammal polare som jag inte hört av på länge ringde för några dagar sedan när jag satt i bilen hem från Danmark och lyssnade på uråldriga hits med Bon Jovi. Han undrade lite oroligt om det inte blev någon reserapportering i år och jag kunde då med extremt snygg tajming skruva upp till en av världens bästa ballader på bilstereon och lyckades på mycket snyggt vis sno precis rätt textrader ur sitt sammanhang:

I’ll be there for you
These five words I swear to you
When you breathe I wanna be the air for you
I’ll be there for you


OS alltså. I ca tre veckor. Jag ger er första parkett. Eller som gamle rockern Jon Bon Jovi säger (sjunger): "I’ll be there for you". Det blir nog rätt kul.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign