Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

27 Juli
2014-08-02 (19:47)

Med exakt en vecka kvar till vansinnesutmaningen i Brisbane var det inte längre läge att pyssla med längre löprundor men jag kunde åtminstone träna på att springa på morgonen vilket min kropp inte alls är lika positivt inställd till som kvällspass. Klockan hade inte hunnit bli så mycket och himlen var täckt av moln så förutsättningarna för löpning var nästan behagliga. Det tog en stund för gps-klockan att hitta satelliterna och som vanligt fick jag frågan om jag förflyttat mig flera 100 km sedan sist? Den stackars klockan lever ett knäppt liv för tillfället - varje gång den väcks till liv är den i en helt ny del av världen och saknar sina tidigare satellitkompisar.

Under de få löprundor jag gjort på senare tid har det varit mycket platt och därför blev det en mindre chock för kroppen med kupering. Jag sprang längs en ganska trafikerad bilväg utmed kusten i riktning mot flygplatsen men svängde sedan av från den vägen i en stor rondell och fick då en lite flackare väg den sista biten ut till vändpunkten. Under detta parti återhämtade sig kroppen någorlunda ifrån vad som inledningsvis känts som en total katastrof trots att jag gick ut lika försiktigt som jag tänkt öppna maran (5:50-5:55 min per km). Jag provade gasa lite mer under några av de sista kilometerna i nedförsbackarna och avslutade min milrunda på nästan exakt 57 minuter. Är jag i god form är jag knappt andfådd efter en mil på den tiden. Nu var jag så pass trött att nya frågetecken uppstod. Ska jag behöva starta ännu långsammare om en vecka och varför är jag så knäpp att jag anmäler mig till en mara direkt efter en massa månader i Söderhavet där det nästan är omöjligt att träna?

En av kvinnorna som driver mitt härbärge fick frågan om de tvättar mot betalning och gav mig då ett schysst pris så jag samlade ihop all smutstvätt i en påse och lämnade in den efter en uppfräschade dusch. Inför resan hade jag trott att det skulle bli en massa tvättande på egen hand men jag har nästan konsekvent kunnat lämna in tråkgörat utan att känna mig rånad. Nöjd med den saken och akut hungrig promenerade jag sedan bort till en supermarket på bara några minuters avstånd. I anslutning till denna finns ett hål-i-väggen-ställe med enormt goda ost & skink-pajer och jag plockade med mig tre stora bitar att kränga till frukost.

Vad fördriver man tiden med på en söndag i Vanuatu? Många butiker skulle vara stängda längs huvudgatan som jag redan tyckte mig kunna utantill och kyrkobesök har det redan hunnit bli tillräckligt många under resan. Stränderna ligger en ganska bra bit bort och kräver transport vilket var ett för stort projekt. Samtidigt kände jag mig rastlös och i ett behov av att hitta på något, egentligen i princip vad som helst som inte kostade en massa pengar. På ställen som Nauru, Påskön och Eua kunde man alltid lifta lite på måfå i de här situationerna och se vart man hamnade men på en ö som Efate med en huvudstad som har 70 000 invånare känner inte alla varandra och har blykoll på vem som går in i vilken bil och då gäller mina egentliga liftarregler. De är mycket enkla. Jag liftar då endast själv i absolut nödfall.

Rådvillheten ebbade ut i en kvarterspromenad utan något annat mål än att få se lite av vad människorna i mitt bostadsområde egentligen har för sig om söndagarna. Terry hade pratat om att ett av flera områden för självständighetsfirandet skulle finnas på gångavstånd och det fick bli en lös målbild att hitta till.

En grupp tillhörande någon av de fattigare frikyrkorna satt och spelade och sjöng i ett skjul. De fick en tumme upp av mig när jag passerade. Jag tog rygg på en mor och dotter som verkade vara på väg till firandet men de ledde mig istället till en grönsaksmarknad inne bland bostadshusen där jag borde varit mer aktiv med kameran för det vimlade av goda fototillfällen. Något självständighetsfirande hittade jag dock aldrig till och när värmen blev för tuff började jag leta mig tillbaka.

Jag kände mig tröttare än vanligt på Vanuatu och huvudskälet var nog att jag inte sov ordentligt om nätterna. Fastän jag kunde gå och lägga mig mellan kl 19-20 och somna nästan direkt blev det få timmar med ordentlig sömn eftersom man väcktes hela tiden av framförallt skällande hundar och galande tuppar men även av andra gäster som kom hem till boendet och hög musik. Lika mycket som det är charmigt att bo i ett bostadsområde i Söderhavet dagtid är det nästan ofrånkomligen påfrestande nattetid för det är verkligen aldrig tyst.

Med detta sagt kanske det är lättare att förstå varför jag lade mig och tog en eftermiddagstupplur efter promenaden? De sista timmarna i dagsljus lade jag sedan på en utflykt till baren med wifi, främst för att kolla så jag inte fått nya mail från Jenny inför morgondagen men det var helt tyst på den fronten.

Hålet-i-väggen bredvid mataffären försåg mig med pizzaslice till kvällsmat och sedan gick jag igång med att förbereda packningen inför morgondagen. Detta är något nytt för mig att jag fixar med sådana bestyr redan kvällen innan. Jag har hållit på med att träna på att vara ute i god tid hela året och även om det fortfarande inte känns helt naturligt kommer tanken på att jag borde förbereda åtminstone av sig själv numera. Tack vare det fick jag också efterlyst en stor andel av min tvätt som tydligen försvunnit in till ett torkställ hos en granne.

Det var svårt att fatta vart den här ofrivilliga tidsdödardagen tagit vägen egentligen. Trots att jag varit uppe tidigt och sprungit hade nästan ingenting annat blivit gjort och en dag till i detta slöa tempo under samma omständigheter skulle gjort mig tokig så det var tur att det redan nästa morgon väntade betydligt mycket mer action. Om vulkanen på Tanna bara var hälften så cool som min research ville göra gällande skulle morgondagen bli hur häftig som helst!

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign