Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2016-06-16 (20:56)
Katternas stad Kuching stoltserar naturligtvis med ett alldeles eget kattmuseum och även om ingen av oss är någon större kattentusiast kittlade detta museum med fritt inträde vår upptäckarlusta och vi hade en hel del tid i staden att fylla upp med aktiviteter. Vi tog en taxi till utställningslokalen och kunde inte sluta förundras över hur många dammiga porslinskatter det egentligen går att samla på sig? I trängsel med stimmiga barn och virriga pensionärer avverkades katter i trä, sten, porslin och metall i monter efter monter. Lägg därtill specialavsnitt för kattplanscher, bokmärkeskatter, en särskild utställning om kattstjärnor på vita duken, diverse olika kändisars katter och berömda katter i historien. Ett avsnitt tillägnades kattsläktet med fokus på Afrika och ett annat olika sorters kattljud. En del upplevelser i världen känns verkligen tveksamma att rekommendera till andra resenärer men jag skulle å andra sidan inte vilja ha besöket på detta museum ogjort. Mest för att det bara var så knäppt!
Våra försök att hitta någon snygg orangutangsouvenir förblev fruktlösa. Detta trots att vi vände ut och in på så gott som varenda souvenirbutik i Kuching efter vårt besök på kattutställningen. Istället hamnade vi ännu en gång i det centrala köpcentrat där jag handlade på mig ett par schyssta t-shirts på rea i en surfbutik. Lunchen intogs på en restaurang i amerikansk stil med fina köttbitar vilket snart gjorde mig törstig.
Malaysia och öl är tyvärr ingen särskilt lyckad kombination. Merparten av befolkningen är muslimer som inte dricker alkohol och därtill är lokalt ölbryggande i landet belagt med hiskeliga skattesatser. För verkliga entusiaster som orkar ta sig an byråkratin går det dock att hantera öltörsten via import och därmed brukar man åtminstone kunna hitta importerad japansk öl i välsorterade restauranger och butiker. I Kuching gick det dessutom att finna ett par barer med annan öl än Heineken, Carlsberg och de stora japanska märkena och jag lurade med Matilda in på en sådan som egentligen hade specialiserat sig på whiskey. Eftersom det visade sig att de dessutom hade cider blev vi sittande en stund och jag hann smaka mig igenom ett par australiensiska ale innan vi fick träsmak av de enkla stolarna och drog vidare.
Vår nya idé för att hålla oss sysselsatta i Kuching var att boka upp oss på ett lokalt spa. Inget av de alternativ som rekommenderades av andra resenärer på Internet hade dock tillräckligt informativa hemsidor och dessutom saknades onlinebokningsmöjligheter så vi begav oss ut på en vandring i värmen för att inhämta mer information. Längs med en trottoar uppför en kulle fick vi syn på ett par ganska stora och verkligt äckliga råttor som tog mindre notis om oss än vi tog om dem. Snart ökade dock antalet råttor och plötsligt fick en av dem som befann sig kanske femton meter rakt framför oss full fart och började springa rakt emot oss och då kanske främst Matilda som hade hamnat något steg före mig på den smala trottoaren. Jag var helt övertygad om att den rusande råttan skulle ta ett skutt upp mot Matildas hals och försöka bita henne och kunde redan se den blodiga scenen spelas upp på näthinnan.
Bara kanske en meter framför Matilda tog råttan också mycket riktigt ett språng och jag kände hur jag stel som en pinne frös fast i marken förfärad av den scen som ofrånkomligen nu måste komma att utspelas. Sprutande blod ifrån en uppriven hals och dödsskrik var nästan den minsta man kunde förvänta sig inom bara någon sekund. Men, råttans språng tog istället det äckliga djuret ner i en brunn precis framför oss och någon blodig attack blev det aldrig tal om! Något skakiga kunde vi fortsätta uppför kullen utan mer närkontakt med de äckliga gnagarna. Vi försåg oss med information om behandlingar, priser och bokningstelefonnummer på ett par ställen och begav oss sedan tillbaka till Singhasana Lodge för ett familjerådslag beträffande vår framtid i Kuching.
Prisbilden på spa ställt mot vad man verkade få för pengarna var inte alls vad vi hade tänkt oss. Istället gick vi igenom utflyktsalternativen som föreslogs i guideboken igen och matchade det mot de turer som erbjöds på vårt hostel. Det skulle få bli en kulturell utflykt under morgondagen och den skulle förhoppningsvis kunna kombineras med lite härligt strandhäng och bad. Trots att vi var lite sent ute med våra planer var det inga bekymmer att få en plats i en minibuss ut till havet nästa morgon. Bra så!
Lonely Planet haussade en ny populär bargata på kanske en kilometers gångavstånd ifrån vårt centrala boende och eftersom det hittills inte blivit särskilt mycket uteliv på resan kände vi att det kunde vara läge att gå ut och känna lite på det lokala nöjeslivet. Ombytta och taggade tog vi sikte på bargatan till fots men expeditionen skulle tyvärr ganska snart visa sig landa i ett fiasko. Först hade vi svårt att hitta gatan överhuvudtaget. När vi sedan till sist var på rätt plats visade det sig att de flesta ställena var stängda med undantag av några sunkiga restaurangsyltor. Snopna fann vi oss till sist sittandes på McDonalds istället. Kanske inte riktigt den utekväll vi tänkt oss. Att fyra mycket hungriga lokalbor lagt beslag på ett extra bord för att få plats med hela sitt hav av mat och bara lämnat kvar stolarna i ett hörn där vi fick sätta oss i brist på alternativ spädde bara på känslan av misslyckande. Detta var inte våran kväll. Snopna rundade vi av kvällen nere vid den mysiga flodpromenaden och var sedan tillbaka på rummet flera timmar tidigare än planerat. Så kan det bli ibland.
<- Tillbaka
