Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2017-01-10 (20:28)
Pannkakor är och förblir en svag punkt för min del. När jag fick nys om att frukosten denna morgon skulle serveras med pannkakor som tillägg blev jag eld och lågor. Nu visade det sig tyvärr handla om mystiska pannkaksbollar utan någon större finess som i själva verket snarare var fritös-klumpar serverade med hallonsylt men med lite fantasi kunde man faktiskt känna en något äggig smak och det är ju ändå tanken som räknas. Trots allt fick jag säkert ner en sex, kanske sju, bollar som komplement till de lite enformiga baguetterna så helt illa var det nog ändå inte...
Det blev inte särskilt mycket vettigt gjort den här dagen. Vi parkerade oss vid poolen och varvade skugga med sol och bad fram tills strax efter lunch då vi bestämde oss för att satsa på en liten utflykt mitt i den värsta lunch-hettan. Anledningen var att vi ville testa ett tips vi fått av en svensk familj några dagar tidigare om en speciell och mycket enkel samt prisvärd lunchrestaurang kallad Four Sisters längre ner längs gatan. När vi kom dit hade de ännu inte maten färdig och vi fick därför uppfinna ett par ärenden för att slå ihjäl en halvtimme av väntan.
Vi gjorde ett besök i den lilla jourlivsbutiken alldeles intill och fyllde på förråden med vatten och nödproviant innan vi fortsatte bort till marknaden med souvenirprylar riktad till områdets turister. Föga överraskande hittade vi inget att köpa på marknaden och vände därför tillbaka till Four Sisters där man nu var färdiga med tillagandet av dagens rätt. För nästan inga pengar alls fick vi varsin riklig portion och fria påfyllningar utav en vegetarisk gryta serverad med ris. Finessen med den enkla lunchrestaurangen är att de bara tillagar en rätt per dag och att kunderna i första hand är kräsna lokalbor som verkligen vill ha värde för pengarna. Genom att äta där får man således en prisvärd samt garanterat lokal matupplevelse och vet dessutom med säkerhet att intäkterna hamnar hos lokalbor. Bra så!
Maten var riktigt god men tyvärr lite väl stark för Matilda som fick uppleva hur det eldade rejält i hennes mun. Med lunchäventyret avklarat skulle vi alldeles strax kunna återgå till det slappa livet runt hotellpoolen men först hade jag satt upp havsbad på agendan. Matilda fick ansvara för dokumentationen av resans enda havsdopp då jag ifrån stranden intill hotellet klev ut i Atlanten. Det var rejält strömt och lite stenigt men ett havsbad är ändå alltid ett havsbad! Nöjd med att ha checkat av detta dopp ifrån måste-listan återvände vi sedan till solsängarna.
Eftermiddagen bjöd, om möjligt, på ännu mindre action än förmiddagen. Matilda ville egentligen ha en revansch i pingis efter en förlust (där hon bjudit på överraskande hårt motstånd med många dödande slag) några dagar tidigare men när vi väl kom på att vi var spelsugna stod pingisbordet inte längre skyddat i skuggan. Så småningom övergick dagen i den något svalare kvällningen och därmed var det äntligen åter dags för happy hour i den runda baren intill poolen vilket numera kändes som en livsnödvändig rutin. En dag utan dessa billiga öl skulle liksom vara en förlorad dag.
Under hela dagen hade vi gått och längtat efter vår specialbeställda avslutningskvälls-hummer på favoritrestaurangen The Big Tree. Tyvärr förvandlades dock vår tänkta högtidsstund till ett rejält antiklimax. När vi anlände till restaurangen på exakt avtalad tid var vår ordinarie servitris inte på plats och än värre var att den hummer vi blivit lovade inte fanns i köket samtidigt som alla, inklusive kocken, spelade helt ovetande. Vi hade faktiskt varit med när servitrisen ringde sin chef under gårdagen och bad om tillstånd att beställa en hummer så hela historien var något märklig. I ren protest reste vi oss och gick ifrån restaurangen och bänkade oss istället hos en konkurrent. Där försökte vi kompensera med en beställning av en Seafood Platter men den höll tyvärr inte alls samma kvalitet som maten på The Big Tree. Mätta, men ändå rejält besvikna, lufsade vi tillbaka in på hotellet och drog oss tillbaka. Vi borde ha vetat sedan tidigare att avtal i Afrika inte alls är samma sak som hemmavid men man vill ju alltid tro det bästa om folk. Världen gick faktiskt inte under, det hade varit en väldigt bra och avslappnande dag ändå.
<- Tillbaka
