Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2019-04-26 (15:34)
Som alltid hade jag tydligen dragit den kortaste stickan och fick cykla till bageriet för att fixa frukostbaguetten. Den här dagen fick dock resten av sällskapet stiga upp lite tidigare än vanligt eftersom vi hade bokat en tur på förmiddagen och skulle bli upphämtade klockan nio. Bilen kom oväntat nog i tid och vi stuvade in oss för ca 15 minuters transport till ett ställe inte så långt ifrån hamnen i Cua Dai där vår tidigare snorklingstur utgått ifrån. Den här gången skulle vi också ut på vatten men bara i kanalerna i den täta kokosnötsskogen utanför Hoi An.
Vid ankomsten bjöds vi på kokosnötskaffe. Martina och jag hade turen att Matilda och Nina inte ville ha något av denna delikata dryck så vi fick två svalkande kopppar vardera. Därefter var det dags att boarda våra två farkoster. Martina och Nina var först i sin Basket Boat och under tiden vi andra boardade vår båt började styrmannen i den andra snurra runt med tjejerna så att de kände av viss yrsel.
En Basket Boat är en alldeles rund liten båt som en gång i tiden ”uppfanns” för att undvika tull på floderna i Vietnam. Båtens form gjorde nämligen att den inte kunde klassas som en båt. Man ser dem lite varstans här runt Hoi An men sannolikt används de numera mest för turism. Vi utrustades med flytvästar så snart vi kommit ner i båten och Sixten tvingades bära sin egen under tydliga protester. Därtill fick vi ta på oss vietnamesiska hattar innan det bar av. Tack vare att vi hade Sixten i båten slapp vi dessutom att snurras.
Snart var vi ute på floden och därefter bar det av in i en av kokoösnötsskogens kanaler. Miljön var ganska häftig med de nästan igenvuxna kanalerna och det turistiga upplägget innebar även att vi längs vägen bjöds på några olika shower. En fiskare visade hur man kastar ut nät, en rorsman ställde sig upp i sin Basket Boat och började trixa och snurra med den och våra rorsmän visade hur man fiskar lila krabbor. Värmen var en aning påträngande men efter att vi fällt upp ett skyddande parasoll blev det bättre. Tillbaka i land efter en timme ute på kanalerna serverades vi dessutom Cao Lau innan vi blev körda tillbaka. Sammantaget var det helt klart ett mysigt sätt att spendera en förmiddag och få lite avbrott ifrån strandlivet.
Martina och Nina stack nästan direkt bort till poolen för lite eftermiddagsavkoppling. Efter att Matilda lyckats få Sixten att sova middag gick vi igång med planering och bokningar till veckorna när mina föräldrar ska komma hit. Kanske har schemat till de två veckorna blivit lite för intensivt men det ska bli otroligt kul att komma iväg och se lite mer av landet.
Det finns en bakgata på stranden fylld med spa, reseagenter samt mindre butiker och restauranger. En av restaurangerna har vi gått förbi väldigt många gånger och nästan varje gång kommenterat att den ser väldigt mysig ut. Nu till kvällen skulle den få besök av oss för första gången. Allting är dock inte guld som glimmar. Redan när vi satt och valde i menyn började något djur bita mig på ankeln och man blir ju irriterad när servitrisen, som uppenbarligen konfronteras med problemet dagligen, först kommer ut med ett medel för att hålla djuren borta efter 20 minuter.
Så kom maten in efter en ganska lång väntan. Ninas spaghetti bolognaise var direkt oätlig (smakade bara sött och konstigt), min friterade bläckfisk var som gummi och köttbiten med strips och svampsås som Matilda och Martina tagit in var inte heller någon höjdare. Det är rätt ovanligt att man blir missnöjd med maten i Hoi An men detta var verkligen under all kritik. Restaurangbesökets höjdpunkt var istället en treårig brittisk tjej som var mycket fascinerad av Sixten och berättade att de två pratade med varandra. På underbar brittisk accent förklarade hon för Sixten att han inte skulle slänga sina leksaker på golvet. Fantastisk underhållning!
Martina och Nina begav sig sedan till det spa där de tidigare fått massage för att nu få pedikyr. Medan vi väntade på dem satte vi oss på Bungalow Beach Bar för att dricka öl och cider samt knapra på lite nachos. Så länge en tjej stod i baren funkade allting ypperligt men när hon ersattes av fyra män slutade direkt allt att fungera. En beställning som gjordes i baren tappades bort trots att jag med egna ögon såg hur bartendern började fylla på ölen jag beställde, en cider-beställning tog en halvtimme eftersom de inte klarade av att byta kaggen och sedan lyckades två av grabbarna nästan välta två blytunga kaggar på oss men lyckligtvis blev vi inte träffade. Oskadda och trötta tog vi sedan en taxi hem och stängde dagen.
<- Tillbaka
