Resor

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

Rumble in Da Jungle - Etapp 6 - Goma-Lake Bunyoni
2009-07-27 (14:55)

Den första riktiga bussdagen var en riktig långkörare i ett underbart bergslandskap. Vi körde norrut in i Uganda på allt sämre och allt mer spektakulära serpentinvägar. Den kollektiva sorgsenheten över att lämna Rwanda kom ganska snabbt av sig när vi upptäckte att sämre vägar innebär långsammare körning och därmed möjligheten att sitta på taket och se Afrika passera förbi. Ena dalen kunde vara beklädd med ett lapptäcke av åkerlappar som sträckte sig hela vägen upp till bergstopparna och sedan kunde nästa dal vara en tätbevuxen regnskog innan det växlade över till åkerlappstäcket i nästa dalgång igen.

Det fungerar ungefär så här på en typisk bussdag: Innan solen gått upp väcks jag av mina taklagsbröder Micke och Sebastian (två stolta träningsfreaks) och uppför stegen kommer Bosse klättrande till oss som har övernattat på taket. Jag har en förmåga att trassla in mig rejält i myggnäten och att en opraktisk/oteknisk man som jag inleder dagen med praktiskt och fysiskt arbete är väl ungefär så fel som det kan bli. Trots att jag finns där brukar roddandet med presenningar och madrasser gå hyggligt smidigt.

Därefter blir det frulle tillredd av dagens matlag. En standardfrulle brukar bestå av kaviarmackor, cornflakes, melon och kaffe och den intas på och med egna medhavda tallrikar och bestick. Folk diskar, röjer och packar ihop bord/stolar samtidigt som jag letar efter förlorade prylar på lost-and-found-bordet eller söker med ljus och lykta efter mina försvunna sandaler inne i bussen.

På morgonen är det oftast kyligt och därför sitter eller ligger man inne på bussen och småsnackar med folk. Fasta platser existerar såklart inte utan man flyttar runt efter behag. Det kan vara fotosnack med Tim som av en slump ramlat in på en dagisfrökenkarriär, kanske rycks man med i ett glädjerus tillsammans med den ständigt energispridande och i Polen nyligen färdigpluggade läkaren Madeleine, spelar kort med Jessica som vanligtvis jobbar med QA-frågor på Astra, jämför med psykologistuderande stor-Jonas vem som tappat bort flest saker senaste dygnet eller drar reseminnen för 18-årige lill-Jonas som aldrig förut varit utanför Skandinavien.

Efter första kisspausen kan det vara läge för en stunds solande uppe på taket innan hettan blir för påträngande. Längs vägen vimlar det av vinkande barn som ropar ”give me money” eller ”give me pen” och man liksom bara sitter där och njuter av att vara ledig eller söker man den perfekta bilden.

Pausen för lunch kan innebära att dagens matlag fixar bullens korv med mos, en pasta med pastasås, en tonfisksallad eller liknande. När prylarna plockats samman igen har man ofta tröttnat på värmen uppe på taket och söker därför skugga inne i bussen för att kanske fila lite på ett nytt dagboksinlägg eller leka en bokstavslek med småskolelärarinnan Martina.

Väl framme på dagens destination strax innan solen går ner är det dags att rodda med sovplatserna på taket igen. Just den här kvällen hade vi anlänt till underbart vackra Lake Bunyonyi och när alla hade försökt få ut ett par droppar kallvatten ur duscharna var vi några stycken som slog till på stort och lät det bli fest. För att inte störa de sovande på bussarna satt jag, Jonas, Åsa, Martina, Edvin och Anders (som fyllde 40 den här dagen) och drack rödvin ute på en pir och tittade på stjärnorna. Som uppgjort för spontant nattbad under stjärnhimlen och så blev det såklart - vad gör man inte för att skapa feststämning på ett födelsedagsfirande i Uganda? En kväll väl värd att minnas precis som så många andra stunder på den här resan.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign