Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2011-03-14 (19:47)
En hemresa från NZ torde vara själva definitionen av ordet transportsträcka. 40h dörr till dörr och dödligt händelsefattigt. Kanske var hemresans höjdpunkt när vi fastnade i en av köerna i säkerhetskontrollen på Heathrow pga att ett gäng indier gjorde precis allt vad de kunde för att ställa till med en misslyckad passage av spärren. Den som en gång sett Annika himla med ögonen åt brist på struktur och ordning vet precis varför jag tvingades bita mig i läppen för att fnitteranfallet inte skulle få vansinniga proportioner. Hon har inget emot indier, den punkten är hon alltid noga med att poängtera, det är deras totala oförmåga att lösa uppkomna situationer enligt en praktisk, snabb och begriplig metodik som får henne att bli lätt skogstokig.
Annika ja, det är klart att de flesta frågorna efter resan inte har handlat om själva resmålet utan resesällskapet. Hur funkade det egenligen när den preussiskt planerande och strukturerande ordningsmakten levde kloss på den hopplöst otekniske skåningen som tar dagens beslut på magkänsla och intuition i nästan tre veckor? Vem fick första nervsammanbrottet? Orkar vi fortfarande med varandra öht?
Jag kan bara svara för egen del men jag gör det gärna. Med värme. Det är en fantastisk tjej som får mig att smälta varje gång hon oroas över att hon läst att man bör lämna in nyckelbrickorna i receptionen om man lämnar rummet (har alltid undrat vem som läser informationen på hotellskrivbordet men nu vet jag en som ivrigt lusläser allt från pärm till pärm) eller blir i det närmaste frustrerad när hon inte ordentligt får deklarera för en ointresserad tulltjänsteman att hennes lypsil kan innehålla bivax. Riktigt gulligt när det blir extremt således men samtidigt en jädra styrka i teamet när en jordbävning slår sönder delar av resplanen och man bara några timmar senare har ett nytt upplägg i stort sett bokat och klart. Dessutom har den här tjejen en extrovert superväxel som hon kan slå på som jag aldrig varit med om i något sammanhang tidigare. Under en ångbåtsfärd kunde jag lugnt betrakta henne uppe på däck med en kall öl i handen som mitt sällskap då hon samtidigt höll igång ett samtal med en amerikansk familj, ett samtal med ett helt pensionärssällskap från Danmark, fotograferade kineser ur allehanda vinklar med deras kameror, fotograferade omgivningarna med egen kamera, tog upp och levererade beställningar av vätska till en stor del av båtens passagerare samt drack av en egen summer ale. Ett av hennes knep är förmågan att prata läskigt fort men i övrigt begriper jag inte hur hon gör. Det bara händer. Snabbt!
Som de ekonomer vi är krävs naturligtvis mätetal på hur väl samspelet fungerade. För att rusta oss för eventuella konflikter med åtföljande jobbig tystnad under 300 mil i bil hade vi laddat upp med drygt tio brända cd skivor musik och två cd böcker. Vi hann inte ens lyssna igenom cd skivorna två gånger och hann bara påbörja en cd bok. Det säger väl det mesta? Vi hade skitkul ihop!
Näst vanligaste frågan har varit den som annars brukar vara vanligast: höjdpunkten på resan? Här tror jag också vi är rörande överens. Delfinsimmet var en upplevelse som gick långt utanför det vanliga. Få upplevelser av vilda djur på den här planeten kan tänkas matcha, detta var i samma division som bergsgorillorna i Rwanda! De andra två upplevelserna som verkligen sticker ut var den lättsamma dagen på cykel runt vingårdarna i Blenheim samt den magiska dagen i vackert belägna Queenstown med paragliding, hästridning och massor av god mat och dryck.
Rickman har oroat sig (i onödan) över Kyoto-pjuxen. Självklart fanns de med på resan! Liksom på varje resa sedan 2002. De har vandrat längs gatorna i Osaka, på kinesiska muren, varit på safari i Afrika, trampat på vulkansten på Santorini och bestigit Godahuppsudden söder om Kapstaden. Numera lägger de bl a en kiwifågelexpedition och glaciärvandring på NZ till meritlistan. Förvaringen av det legendariska illaluktande skoparet skedde i en isoleringspåse i bilens bagagelucka. Var det förresten oset ifrån skorna som väckte de onda mullrande bergsplattorna under Christchurch?
Vad gick kalaset på då? Inte en aning! Den budgetansvarige har med hänvisningar till svårgreppbar kvinnlig logik varit mycket noga med att budgetera ner på detaljnivå i såväl den sk drivmedelsbudgeten som i upplevelsebudgeten. Men med hänvisningar till precis samma kvinnliga logik har varje post raderats ur budgeten så fort det varit cash out och det enda man vetat har varit hur mkt mer som skulle komma att spenderas per person. Man får inte på något vis forska i de pengar som redan gått åt då detta kan leda till ångest. Med denna budgetlogik vet man att pengarna man har på kontot räcker (eller inte räcker). Så har jag fått det förklarat för mig. Men jag har ett eget estimat för den som verkligen måste veta. Mellan 30-35 tsek per skalle. Inklusive absolut allt. Ingen resebyrå i världen slår det och ingen resebyrå i världen skulle kunna sätta ihop en så bra tripp anpassad efter våra önskemål på den korta tiden. Man måste bara älska Internet, Lonely Planet och den med åren insamlade reserutinen.
Nästa tripp då? En sådan måste det väl bli? Jag puffar lite lätt för ett återseende av Australien men jobbar i viss motvind pga de spindlar som sägs finnas där, kände helt enkelt vid mellanlandningen i Sydney att jag inte är klar med min gamla drömkontinent. Sen är det ju OS i London 2012... Ja, den som lever får se.
Allt det här om att vara på väg nånstans... Det blev en drömresa på många plan. Fler förväntningar kom att uppfyllas än jag någonsin skulle ha vågat stoppa in i säcken då vi knöt den första kontakten i mars 2010. Man kan se detta som ett slut och man kan se det som en början. Men jag analyserar för mkt, det har någon lärt mig! Magkänslan ger grön signal och upplevelsenerverna är mättade för stunden. Det får vara bra så!
<- Tillbaka
