Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

04 November
2013-11-11 (23:26)

Jag hade en flygtaxi beställd och därmed blev det oerhört smidigt att ta sig till Santa Martas flygplats. Den ligger fantastiskt idylliskt lokaliserad ungefär 10 meter från en badbrygga vid stranden och man blev nästan lite sugen att skippa resande och bara slappa en dag vid stranden istället. Vid incheckningen fick jag tydliga instruktioner om att jag skulle behöva plocka ut mitt bagage i Bogota eftersom väskorna inte vart incheckade hela vägen.

När jag hade checkat in fick jag tag på trådlöst nätverk och troligen var det just den uppkopplingen som var dödsstöten. Hotmail tycktes inte längre klara av alla mina uppkopplingar från konstiga länder och platser och kontot blockerades. Det är lite av en mardröm för mig eftersom jag har alla bokningar sparade på kontot. Dessutom har jag ett antal bloggar, mitt Youtube-konto och Flickr-kontot som används för säkerhetskopiering av bilder kopplat till behörigheten så det får liksom bara inte bli bekymmer med den. En olycka kommer sällan ensam, skulle jag lära mig senare under dagen.

Efter att ha hämtat ut mitt bagage efter en händelselös flygning till Bogota släpade jag upp packningen till flygplatsens andra våning. Väl där hade jag fem timmar att slå ihjäl och ungefär samtidigt som jag släppte av mig väskan upplevde jag hur en yrselattack slog emot mig som en våg. Ganska snabbt kände jag hur feberfrossa började sprida sig i min kropp. Det kom snabbt och det var obehagligt. Det är riktigt läskigt när man inte vet hur illa det kommer bli men jag kände verkligen hur allt kändes sämre och sämre och rätt snart frös jag så att jag skakade.

Mardrömstimmarna fördrevs genom att jag försökte hålla mig i rörelse för att bibehålla lite värme i kroppen. Polisen som vaktade min lilla plätt på flygplatsen tittade ofta konstigt på mig och så fort jag lämnade mitt bagage med mer än kanske fem meters avstånd fick jag en tillrättavisning av honom om att man inte fick göra så. Om det var för att packningen inte skulle bli stulen eller för att han var rädd för att det fanns en bomb i väskan framgick aldrig riktigt men vem törs låta bli att lyda en colombiansk polisman?

Efter några timmar fick jag åtminstone checka in till mitt flyg och kunde skifta misärmiljö. Jag handlade en fruktsallad för mina sista pesos och vandrade sedan omkring bland gaterna istället och kämpade med att hålla värmen trots frossan. Någon jättehög feber hade jag nog inte, troligen hade jag åkt på sjukdomen som Sharon led av under sista dygnet på vandringen och hon var trots allt tillräckligt frisk för att kunna slutföra promenaden.

Det var skönt att åtminstone komma ombord på planet och flyget till Quito gick ganska smidigt. Halvvägs framme kom jag på att jag faktiskt hade huvudvärkstabletter i mitt handbagage och när effekten väl slog på släppte febern rätt snabbt och livet blev hanterbart igen. Man hade ju önskat att insikten om tabletterna i väskan hade kommit några timmar tidigare men bättre sent än aldrig…

I Quito hade jag bokat ett boende nära flygplatsen samt beställt flygtaxi. Den var lite sen men till sist dök en liten tant upp som hade en skylt med mitt namn. Boendet var bra med ett litet gemytligt samlingsrum där jag käkade en hamburgertallrik innan jag tackade för mig och gömde mig uppe på rummet. Receptionisten hade gjort sitt bästa för att sälja in sin fina kabel TV med miljoner amerikanska kanaler men jag var så tagen efter den tuffa eftermiddagen att jag inte ens orkade slå på den. Receptionisten skulle gråtit floder om han visste efter föreläsningen om TVns förträfflighet på säkert tio minuter vid incheckningen.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign