Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

11 November
2013-11-16 (23:03)

Men vilken lättnad! När jag vaknade på morgonen kunde jag direkt på något underligt vis känna att magproblemen var ett minne blott! Det antibiotika jag fått av Johan hade alltså direkt haft ihjäl de elaka magbakterierna under natten och även om jag kände mig svag efter så många tuffa dagar fanns det en sorts lugn och lättnad i kroppen som nästan gick att ta på.

Galapagosgänget hade haft en extra dag i Quito och bjussade på lite turisttips att ta fasta på. Tillsammans med Micke, Johan och Nicklas hoppade jag in i en taxi efter frukosten och åkte till starten på linbanan (världens näst högst belägna) uppför berget.

Ecuadors huvudstad är belägen på ungefär 2 800 meters höjd. Bara det i sig inger viss respekt och när man sedan dessutom tar en linbana uppför ett berg hamnar man riktigt högt upp, på drygt 4 000 meters höjd. Det känns. Så fort man ger sig på att gå uppför en kulle eller liknande på den höjden blir andhämtningen riktig tung och för mig som varit krasslig i nästan en vecka blev det extra jobbigt. Men jag kämpade på tillsammans med de andra under förmiddagen och belöningen var en storslagen utsikt över vidsträckta världsarvsstaden Quito med två till tre miljoner invånare beroende på hur man definierar stadsgränserna. Vi vandrade på stigen som fortsatte leda oss uppför en bit men tog oss inte hela vägen till toppen vilket skulle varit en promenad på flera timmar som knappast lät sig göras utan jackor och proviant. Någonstans runt 4 100 till 4 200 meters höjd kände vi oss nöjda – det är den högsta punkten jag någonsin befunnit mig på och jag är inte helt säker på huruvida jag kommer att komma något högre upp på den här resan.

Kroppen reagerade med viss tacksamhet efter åkturen tillbaka ner till staden. Plötsligt var det hur enkelt som helst att andas igen och man kände sig lätt och stark. En taxi körde oss till torget i gamla staden där vi letade oss fram till en billig liten brasiliansk restaurang. Efter maten promenerade vi längs några gator innan vi bestämde oss för att anfalla den stora statyn uppe på berget till fots. Statyn kan ses från många platser i Quito och föreställer den bevingade Virgin Mary. De många trappstegen uppför kändes rejält och halvvägs upp kom jag på att jag blivit varnad för att gå upp till statyn eftersom vägen är farlig och många turister rånas där. Nu hände lyckligtvis inga sådana tråkigheter och när vi kom upp till statyn var belöningen åter en vacker utsikt ut över staden.

Jag gillar Quito. Läget är pampigt och staden är i gott skick samtidigt som det är rent och prydligt. Levnadsstandarden är generellt sett lite högre i Ecuador än jag hade förväntat mig och definitivt den bästa jag upplevt sedan Mexiko. Ändå är inte prisläget avskräckande, både mat och taxiresor är exempelvis billigt.

Tyvärr fans inga taxibilar uppe på backen så när vi var färdiga med utsiktsspanandet blev det till att vandra ner för alla trappstegen igen. Gruppen röstade sedan unisont på att turistandet skulle avbrytas till förmån för en siesta och vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Jag fick en knapp timmes vila och hakade sedan på en större grupp till en asiatisk restaurang där jag för första gången på nästan en vecka kunde äta en större matportion med aptit och sedan dessutom slippa att springa i ilfart till toaletten efteråt.

På kvällen körde jag och Patrik konstant skämtet som väl resten av gruppen kommer att reta ihjäl sig på innan den här resan är slut. Det går i sin enkelhet ut på att man frågar varandra om vi vunnit några nya titlar de senaste timmarna och det syftas naturligtvis på MFF som under den senaste tiden både vunnit SM-guld och segrat i Supercup-mötet. Ölen slank ner lite enklare denna kväll men jag borde kanske tagit ytterligare någon eftersom jag hade väldigt svårt att somna på kvällen. Min säng knarrade något alldeles vansinnigt och det kändes riktigt pinsamt att ligga och skruva på sig alldeles klarvaken eftersom jag visste att jag hela tiden väckte de andra. Så kan det bli ibland när man varit korkad nog att ta siesta tidigare under dagen.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign