Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

Update 4
2004-08-30 (13:47)




Inte ett öga torrt då man inser att det är dags för hemfärd imorgon. Känner det dock som en plikt att först leverera en redogörelse för den sista OS-veckan som också den bjöd på en hel del höjdpunkter. Börjar dock med några definitioner:

Silbrillor:

I Mats Olssons krönika i Expressen från den 22a kan man läsa att: "Det finns utklädda svenskar på läktarna här, några har faktiskt tesilar för ögonen (fråga inte...!); det känns som om hela Ubbaboda har åkt hit." Silbrillorna har således nått riksmedia också. Historien förtäljer att det första paret upphittades av Söder på Storsjöyran under en sen natt i ett bartält. Ursprungsparet togs hem och konceptet vidareutvecklades. Förutom naturella finns insektsformade, målade och den tredje generationens silbrillor; de med OS-ringarna, som den uppmärksamme säkert sett på TV vid det här laget. Silarna ar inköpta på Överskottsbolaget om någon vill plagiera men det gäller att ha färdigheter i lödning för att kunna lyckas...

OS-crêpes:

Helt oväntat blev crêpes de svenska fansens nationalrätt. Crêperian snett mittemot svenskpuben (med den gudaförklarade crêpes-Dennis bakom disken i spetsen) levererade natt efter natt föda till hungriga svenska fans. Läs mer i dagboken nedan.

Elit-gruppen:

Varje mästerskap har sin kärntrupp av supporters som hänger med hela tiden och syns mest. Här beskrivs de olika fraktionerna kort for att dagbokstexten skall förflyta enklare.

- Silkillarna: Bröderna Alfredsson, Lengan och Söder.

- Crepeskillarna: Kristianstadstrion som upptäckte crêpes-stället.

- Hattkillarna: Två OS-veteraner med meriter från bl a Atlanta och Nagano.

- Orakel-Johan: Sydney-veteran (som tillhör de få som såg Pia Hansens guld live) som åkte ner på förhand för att reka åt sina Stockholmspolare och när de sedan åkte hem stannade han kvar för att följa mästerskapet ut. Det han inte vet om medaljchanser är inte värt att veta.

- Barmagen: Hade skrikit sig hes efter två dagar på härlig lundensisk skånska. Drog igång klassiker som "Heja Sverige friskt humör" på läktaren. Saknade boplats under hela OS och hävdade att stranden dög gott.

- Barmagens slitne kompis: Den slitne var till sist så utmattad av Barmagens sällskap att han flydde till Thessaloniki for att ta ett specialplan hem.

- Tomten: Jo, han var där också!

Dags då för dagboken. Lämnade er senast på eftermiddagen den 23:e då JO just förlorat sin bronsmatch:

23 aug

På kvällen drog vi som vanligt till svenskpuben. Till vår glädje upptäckte vi att hela pingislandslaget, Jihde, Svanberg och beachvolleykillarna gjort samma val. Vilket röj! När vi lämnade stället framåt sex på morgonen pågick fortfarande lekar med Svanberg som lekledare där bl a Jörgen Persson och Simon Dahl tävlade i vem som kunde fånga flest mynt som lagts på armen. Det rådde inofficiellt fotoförbud på JO - anledningen ar kanske inte så svår att lista ut?

24 aug

OS började kännas i kroppen och vi sov långt in på eftermiddagen. På kvällen gick jag och brorsan på friidrott och vi fick bl a uppleva ett världsrekord i damstav samt en oförglömlig segerdans av el-Guerroutj (eh...stavningen...) som äntligen fick sitt efterlängtade OS guld. Vi stannade hemma på hotellet for första gången på länge på kvällen. Tydligen skall JO mfl ha irrat runt på stan i värsta Sällskapsresanstil i timmar för att hitta till svenskpuben utan att lyckas. Förbipasserande hade hört repliker som "Om Akropolis ligger där måste svenskpuben ligga ditåt". He he, Peppes Bodega då?

25 aug

Stack ner till Monastiraki för att sälja lite biljetter på torget. Lyckades bli av med ett morgonpass i taekwondo till fullpris och handbollssemi till halva priset. För pengarna köpte vi brottarbiljetter till Aras final samma kväll. På torget blev Lengan först uppringd av Enköpingsposten som ville göra ett reportage (en halvsida) om honom och Söder. Tydligen hade de blivit lokalkändisar därhemma efter all exponering i TV. Därefter krävde mexikansk TV att vi skulle göra the Swedish Rocket for dem omochomigen. Slitsamt i värmen.

Ut till brottningsarenan sen for att fixa svenskt guld. Först förlorade Jimmy sin bronsmatch och sen förlorade Ara på 1-1. Ingen förstod någonting. Vi som hade fått igång klacken med var nykläckta ramsa (melodi fader Abraham): "Abrahamian, Abrahamian, OS guld till Abrahamian, När han kopplar grepp, Blir det guld direkt, Och då sjunger vi så här, OS Guld OS Guld OS Guld".

26 aug

Vi brände av nästan 300 spänn var i vår medaljtörst och gick på bronsmatch i damfotboll. Spelet var inte särskilt underhållande och läktarna gapade otroligt tomma. En ganska stor svenskklack i ett hörn och det var här Barmagen började göra sig riktigt känd. I sällskap med några av de svenska brottarna drog han igång hejaramsa efter hejaramsa. Riktigt kul!

Kvällen blev en otrolig höjdare. När vi kom till svenskpuben var Stefan Holm på plats och Lengan bjöd honom på glass efter ett förlorat vad under uppladdningstiden till OS. Stefan var otroligt trevlig och ställde upp på miljoner bilder pratade med alla, körde ringdans till "La dolce vita" och firade genom att ta sin första klunk öl i livet och sitt livs första shot.

Tio över tre (alla minns tiden med exakthet) bröt ett otroligt jubel ut på uteserveringen. In dansade nästan hela damlandslaget samt friidrottarna Kronberg, Thörnblad och Mohammed. Tokdans till svenska schlagers i två timmar och allting var bara en enda stor yra. Vilken grym natt! När tjejerna stack hem vid fem tog jag, brorsan och Orakel-Johan beslutat att stanna uppe hela natten for att inte missa kanoten. Vi beställde in vitt vin for att fira en fantastiskt kul natt...

27 aug

...och sen beställde vi in nya GT runt 06.15, mitt livs senaste beställning tror jag... Nar vi lullade ifrån svenskpuben strax före sju var vi sist kvar på stället. Den otrolige Holm hade lämnat nästan sist bara en halvtimme tidigare. Vi hasade oss upp till Syntagma, intog frukost, kröp nästan till tunnelbanan där vi somnade men lyckades vakna på rätt station. Därifrån vart det nästan en timmes buss som vi sov oss igenom. Val framme skulle jag och brorsan köpa biljetter. Fullsatt! Helsike! Brorsan fick ett hjärnslapp och åkte hem men jag kom over en biljett. Iklädd jeans i tokvärme där svetten fullkomligen rann over hela kroppen lyckades jag och Oraklet heja fram Sverige till ett harligt kanotguld. Wow! Utflykten vart inte förgäves. På vägen ut köpte jag en buffé med två cola och fyra vatten som jag bara hällde rakt i mig.

En förrädisk tant visade oss på fel buss och efter tio minuter hamnade jag, Oraklet och hattkillarna på en gigantisk nyasfalterad parkeringsplats mitt i ingenstans! Tog ett bra tag innan vi lyckades ta oss därifrån (långt i efterhand har vi kommit fram till att vi måste ha varit vid Marathon-starten). Tillbaka till kanotstadion försökte samma tant visa oss på samma buss igen innan en funktionär med hatt upptäckte vad hon sysslade med, tog sin hatt och kastade den i marken och började skrika. Grekisk organisation när den är som bäst. Hemresan vart en riktig mardröm men vi hade iaf guld.

Andra hade också problem men då med ditresan. Crêpes-killarna i sällskap med Barmagen hamnade t ex på kanotslalomen i andra ändan av stan och fick ta taxi i ilfart for att hinna till starten...

Sov fram till kvällen då vi gick till Heineken House och Svenskpuben i våra hemmasnickrade medaljer. På svenskpuben hade nu OS-crêpsen blivit riktigt stora. Barmagen samlade till crêpes-råd och förklarade att nästa kväll vart det dags för den stora crêpes-skivan. Därefter började han dela ut uppgifter till friidrottarna. Wissman fick ansvaret för att trycka upp ett häfte med Crêpes-visor, Thörnblad stod som ansvarig för Crêpes-lekar (Barmagen tipsade honom om hoppa crêpes och kast med liten crêpes) och en helt oförstående Svanberg fick i uppgift att tillverka Crêpes-hattar.

28 aug

Sovmorgnarna började bli allt längre. Bror min och jag tog oss ut till friidrottsfinalerna på kvällen och fick uppleva då legendarer som Zelezny, Kipketer och Babakova troligen gjorde sina sista OS-starter. Damernas höjdtävling var spännande och på läktarna rockade Storbritannien som fick två guld denna kväll, dels Holmes andra och dessutom det osannolika guldet på korta stafetten. En superidrottskväll med otrolig avslutningsstämning. Norrmannen i mössa vill man ju helst inte kommentera...

Till vår stora besvikelse på kvällen verkade kändisarna inte ha gjort sina crêpes-läxor (de tordes åtminstone inte dyka upp). Barmagen sköt upp Crepes-skivan till sin egen avlutningskväll istället.

29 aug

Hanbollsfinal. Detta skulle varit Wislanders stora dag och en fantastisk avslutning på OS-resan. Nåväl, det vart grym stämning i hallen ändå. Tyskarna var röststarkast men Kroatien hade en fräckare klack. Från det att jag kom in i hallen hörde jag ingenting ifrån speakern. Vilket liv!

Sista kvällen på Heineken House. Enorm avslutning när hela ställets crew i avslutningsnumret gick upp på scenen och det sprutades konfetti och dansades till holländska schlagers. Helt oförglömligt!

Crêpes-skivan senare på kvällen saknade celebriteter men var lyckad ändå. Massor av grupp- och avslutningsfoton och den ultimata crêpsen (med Budapestsås) korades.

30 aug

Idag alltså. Mest panik med allting. Lite strand följt av obligatoriskt Akroplis-besök. Stor sorg i bröstet, festen är over, imorgon bär det av hemåt...

Sammanfattning:

Kanske det bästa jag varit med om, en helt otrolig månad och livet därhemma känns otroligt avlägset. De åtta största höjdpunkterna utan inbördes rangordning:

- JOs seger i åttondelen mot Ma Lin - något elektriskt i luften

- Carros höjdhopp med svenskklack på nästan tusen pers

- Dancing Queen i högtalarna när Carro sprang ärevarv - grekerna i extas

- Holms två fantastiska avslutningshopp

- Tokyran i fontänen den 22a efter två guld

- Natten med fotbollstjejerna

- Natten med pingislandslaget

- Avslutningen på Heineken House

Är dessutom nöjd med att ha prickat in nästan alla svenska medaljer på plats. Att bara missa ett seglar- och ryttarbrons känns helt ok. I Sydney fick jag ju bara med mig ett handbollssilver.

Stor eloge till grekerna som gjort det har klart bättre än väntat. Att förvandla en så intetsägande stad som Aten till en sådan festplats är imponerande även om vi besökare gjorde vårt bästa för att få upp stämningen ytterligare.

Jaha, många av er ser jag snart, skall bli kul. Nu biter vi ihop och möter Sverige-hösten tillsammans. Det är ju bara fyra år till Peking och Orakel-Johan har redan börjat dra upp riktlinjerna. Vår kvartett har lösa planer på att hålla Peking-pyssel en gång om året i januari fram tom 2008, vi får väl se...

Rickard

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign