Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2015-11-15 (15:06)
Vi hade fått för oss att vårt flyg till Borneo skulle gå på förmiddagen men vid en sista kontrollcheck föregående kväll hade det visat sig att flyget gick först en bra bit in på eftermiddagen. Det innebar att det fanns tid över för ytterligare aktiviteter i Singapore om vi bara kunde hitta på något vettigt. Precis före Borneo-resan hade vi varit på en Rosa Buss-träff där vår Sydamerika-reskamrat Johan nämnde Fish Spa i förbifarten i samband med vår planerade resa utan att specificera sig nämnvärt men när vi nu sökte på saken kombinerat med Singapore på Google fick vi massor med intressanta träffar. Det mest relevanta spåret tycktes leda oss till Chinatown.
Sagt och gjort! Direkt efter frukosten tog vi sikte på Chinatown via en metro-resa. Det var den varmaste dagen hittills och vi hade inledningsvis vissa problem med att lokalisera oss i området men efter att vi hade blivit helt genomsvettiga kom vi slutligen fram till rätt plats (som om man hade valt rätt uppgång från metron endast hade legat 50 meter bort istället för en toksvettig promenad på 30 minuter).
Tripadvisors mest rekommenderade Fish Spa, Alleviate Fish Spa, låg undangömt på en ovanvåning längs en av Chinatowns mest trafikerade gator. Vi var dagens första gäster och möttes upp i dörren av den entusiastiske och karismatiske ägaren Steven som genast såg till att börja skrubba våra fötter rena i ett enkelt fotbad. Därefter visades vi upp till en gemensam brits framför varsitt akvarium fyllt med fiskar. Fötterna placerades på kanten till akvariet och sedan tog Steven först tag i Matildas fötter och tryckte ner dem i hennes akvarium. Jag satt bredvid och kunde känna hur hon ryckte till och försökte kväva ett gällt skrik.
Min tur följde. Osäker på vad som väntade visste jag inte om man skulle vara förberedd på smärta eller en extrem kittling. Svaret var egentligen ingetdera. Upplevelsen var mer som en massa små elektriska stötar samtidigt som svepte genom kroppen, fick adrenalinet att rusa och de följdes av impulsen att försöka rycka upp fötterna ur akvariet. Steven höll dock erfaret emot. Strax därefter övergick känslan i att man utsattes för en attack-kittling och sedan började man vänja sig och tyckte det var rätt mysigt.
Behandlingen pågick i en halvtimme. Fiskarna tycktes mer eller mindre förflytta sig från plats till plats på fötterna och Steven förklarade att de tar de godaste bitarna först, sedan flyttar sig till de näst godaste osv. Så länge man inte tänkte på vad som egentligen försiggick kändes allt ok men emellanåt kunde man inte låta bli att reflektera över att en massa djur bokstavligen höll på att tugga upp oss och att detta skedde frivilligt. Sammanfattningsvis en häftig upplevelse och jag skulle definitivt kunna tänka mig att göra detta igen.
På lätta fötter trippade vi ut i det myllrande Chinatown och bestämde oss för att prova på lite enklare delikatesser eller maträtter för att dämpa en lättare hunger. Jag inledde med att prova Durianpannkakor. Durianfrukten luktar vedervärdigt och smaken var inte mycket bättre, urk! Ingen succé! Bättre gick då nästa matexperiment i Chinatown då vi på ett bageri beställde in tre intressanta och extra matiga minibröd som bland annat innehöll diverse korvar och ost. Särskilt bageriets paradnummer spindelvävsbrödet smakade utmärkt!
I samband med att vi en liten stund senare checkade ut ifrån vårt hostel fick vi ett tips om att detta var en speciell dag i Singapore. På grund av den hinduistiska högtidsstarten (samma högtid som firats med fyrverkerier under natten) skulle presidentpalatset Istana hållas öppet för allmänheten under dagen vilket bara sker ett fåtal gånger om året. Vi hade egentligen bara tänkt hänga ute på flygplatsen under eftermiddagen men nu ställde vi snabbt om planerna, kollade så att det var ok att låta våra väskor stå i några timmar i receptionen och tog sikte på presidentpalatset.
Matildas shorts hade spruckit i baken och jag hade påpekat för henne att det nu började synas men hittills hade hon inte riktigt tagit notis om mina påpekanden. När en man som satt och höll en bebis i famnen på vår tunnelbanevagn erbjöd henne sin plats så att hon skulle kunna skyla sig började hon dock komma till insikt med att ett hål i baken kanske inte var helt ok kulturellt här. Ännu roligare blev det i säkerhetskontrollen in till Istana då en av kontrollanterna frågade Matilda om hon inte hade andra byxor att sätta på sig. Jag fnittrade hysteriskt och illojalt för mig själv men vi tilläts åtminstone att komma in på området. Matildas stressnivå över hålet i shortsen hade gått från obefintlig till att blinka rött på ganska kort tid och nu gjorde hon allt för att dölja sin bak. Mycket underhållande!
Palatset ligger beläget högt uppe på en kulle och är bland annat omgivet av en golfbana. Promenaden upp på kullen var ganska ansträngande i värmen och när vi äntligen kom upp på toppen blev vi inte överdrivet imponerade av det vita huset. Tyvärr var varken presidenten eller premiärministern på plats för att skaka hand med gästerna (vilket de brukar vara vid de fåtal tillfällen man håller öppet hus) men den självguidade rundvandringen på nedanvåningen var ändå ganska intressant. Man fick bland annat se diverse stiliga mottagningsrum och tebjudningsutrymmen samt en intressant utställning med statsgåvor Singapore mottagit genom åren. Tyvärr hölls dock inte ovanvåningen öppen för besökarna.
Färdiga på Istana tog vi metron tillbaka till The Mitraa Hostel där vi tackade för oss för sista gången och fick hjälp med att beställa en taxi till flygplatsen. En händelselös taxifärd senare kunde vi checka in hos Air Asia på flygplatsen, knäcka varsin burgare på Burger King och bege oss iväg mot Borneo!
Med tanke på hur länge vi pratat om vår drömresa till Borneo kändes det klart overkligt då vi gick ner för landning i Kota Kinabalu. Ungefär som när julafton äntligen inföll när man var liten efter decembers alla eviga nedräkningsdagar som aldrig tycktes ta slut. Inpassagen till Malaysia gick väldigt smidigt och ganska snart satt vi i en taxi till vårt förbokade boende The Lavender Lodge. Väl där möttes vi upp av en mycket vänlig kvinna och placerades i ett fräscht rum med efterlängtat eget badrum.
Kvällen handlade till större delen om expeditionsförberedelser. Redan tidigt nästa morgon skulle vi iväg och bestiga berg så all packning behövde fixas under kvällen. Detta innefattade allt från mössor till värktabletter och efter mycket funderande valde vi att satsa på en normalstor ryggsäck och en axelväska i tyg. Mindre packning (vilket var vår melodi) borde göra själva bestigningen lättare men risken var att vi inte fick med oss tillräckligt med varma kläder för den höga höjden. Det fick bli nästa dags bekymmer, vid det här laget ville vi bara komma i säng så fort som möjligt!
Borneo alltså! Det var verkligen svårt att ta in men jag vet säkert att vi båda somnade med ett stort leende på läpparna. Vi kom hit till sist!
<- Tillbaka
