Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2019-04-16 (08:58)
Matilda hade bett mig att väcka henne tidigt så att hon kunde komma iväg på en powerwalk på morgonen innan det blev för hett men det behövdes inte mycket till väckningshjälp eftersom Sixten vaknade tidigt. Hon fick åtminstone till sin morgonpromme under tiden som vi väntade på att de andra i huset skulle vakna. Till frukost frästes baguetten jag köpt igår krispig och på den kunde man bre på jordnötssmör eller jordgubbsmarmelad. Inte så dum frukost faktiskt! Eftersom Sixten vaknat så tidigt blev han också kinkig och trött tidigare än vanligt och vi fick invänta hans förmiddagsvila innan vi stack iväg till stranden.
Den här dagen tog vi position på Deckhouse nere vid stranden och jag kunde prova ännu en av hantverksölen ifrån mikrobryggeriet Furbrew till lunchen när jag åt den vietnamesiska specialitén Bánh Xèo vilket är en sorts frasiga crêpes med grönsaksfyllning. Samtidigt åt Martina och Matilda vårrullar och Nina en burgare. Det kanske mest minnesvärda ifrån dagens strandbesök var resan hem när chaffisen inte kunde stänga bagageluckan och Martina var stressad över att hennes bagage skulle försvinna (blåsa bort?).
Innan vi valde restaurang för kvällen tog vi en omväg bort till en av de lokala butikerna för att köpa nya blöjor åt Sixten. På vägen dit stannade vi till vid en mycket simpel leksaksbutik där en stor förpackning fylld med nya plastleksaker i alla tänkbara färger inhandlades åt den lille som börjat tröttna lite på leksakerna vi har haft med oss hit ifrån Sverige.
Vi valde tvärgatan med restauranger som endast har menyer på vietnamesiska och gick till restaurangen längst bort av de som tidigare provats på gatan. När vi lyckats få servitrisen att förstå att nötkött med grönsaker var en intressant rätt gjorde vi det enkelt för oss och tog in fyra av den rätten samt kompletterade med en tallrik Fried Rice. Beställningen gick bra, maten var god och det tycktes bli en kväll utan särskilt mycket action. Då inträffade på kort tid två väldigt minnesvärda saker.
Det ena var att vi fick syn på en friterad rätt vid ett av grannborden som såg god ut. Jag gick över och frågade vad det var sällskapet åt och de pekade ut vad rätten hette i menyn. Av nyfikenhet började jag slå på Google Translate på rätten som hette något i stil med ”Muc Chiên Xù” och först fick jag översättningen ”Check your account” vilket ju var lite kul men det skulle bli betydligt bättre. På nästa försök att översätta slog jag endast in ett av orden men hade då fel på någon apostrof eller liknande och fick översättningen ”hund”. Nina blev likblek i ansiktet och stämningen steg till oanade höjder vid bordet. Att vi senare lyckades få fram att rätten var friterad bläckfisk av något slag glömdes liksom bort i det lätta tumultet. Behöver det tilläggas att vi aldrig vågade beställa in ”Muc Chiên Xù” utan nöjde oss med den mat vi hade på tallrikarna?
Den andra minnesvärda händelsen på restaurangen var när kvinnan i rött (samma kläder som förra gången vi träffade henne där) bad om att få bära Sixten en stund. Eftersom hon var väldigt fäst vid honom sedan tidigare och hade hållit i honom förut såg vi inget konstigt i detta. Hon tog Sixten i sin famn och traskade ut med honom till borden ute på gatan där vi trodde att hon skulle visa upp det bleka gossebarnet för några väninnor men istället tycktes hon fortsätta bort i mörkret ifrån restaurangen längs trottoaren.
Är du komfortabel med detta?, frågade jag Matilda och några ögonkast oss emellan senare var vi överens om att ingen av oss gillade situationen. Matilda sprang efter kvinnan som i hög hastighet hade hunnit säkert 50 meter bort i mörkret ifrån restaurangen innan Matilda hann ikapp. Jag ställde mig vid restaurangingången och såg på avstånd hur Matilda tog tillbaka vår Sixten ifrån kvinnan som garanterat inte menade något illa utan bara ville visa upp gossebarnet för någon väninna längre bort. Men Sixten grät och gillade inte alls att bli bortförd i mörkret och Matilda berättade efteråt hur hon sagt ”Not ok” till kvinnan i rött. En stund senare kom kvinnan tillbaka till restaurangen med en något skamsen uppsyn och hade med sig en påse snacks som hon gav till oss. Detta lilla bortrövande lär vi aldrig glömma och Sixten lär få höra storyn till leda när han blir äldre.
Efter all dramatik på restaurangen kom vi tillbaka till boendet på 67 Le Hong Phong. Hos någon av grannarna pågick en karaoke-kväll där deltagarna sjöng väldigt mycket hellre än bra på en alldeles orimlig volym. Detta hindrade dock inte oss från att duka upp till ett parti Yatzy på uteplatsen på framsidan. Jag utropade mig själv till storfavorit och lyckades sedan hålla för favorittrycket. Man skulle ju sedan kunna tro att det var slut på dramatik för kvällen men så var inte riktigt fallet. Själv gick jag till sängs för att sällskapa med den sovande Sixten men tjejerna satt kvar ute en stund till. Plötsligt hörde de ett litet brak och fick syn på en stor råtta som satt på muren intill. Nina är livrädd för möss och råttor och hoppade snabbt upp i soffan och sprang sedan in i huset i panik. Just i den stunden längtade hon nog hem väldigt, väldigt mycket.
<- Tillbaka
