Resor
-
Vietnam 2019- Södra Afrika 2018
- Arabien 2017
- Västafrika 2016
- OS i Rio 2016
- Sri Lanka/Maldiverna 2016
- Borneo 2015
- Jorden runt 2013/2014
- Fotbolls EM i Ukraina 2012
- Nya Zeeland 2011
- OS i Vancouver 2010
- Rwanda/Uganda 2009
- OS i Peking 2008
- Sydafrika (Kapstaden) 2007
- Kambodja/Laos 2007
- Fotbolls VM i Tyskland 2006
- OS i Aten 2004
- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002
- OS i Sydney 2000
2019-05-09 (16:56)
Så var det äntligen dags för gemensamma äventyr i Vietnam bortom vår vardag i Hoi An och vi startade upp på bästa möjliga sätt med en riktig hederlig roadtrip! Bilen med chaufför, som jag hade bokat med hjälp av en bartender, var av en lite större modell så att vi skulle få ordentligt med plats och även kunna lasta in packning för några dagar norr om Hoi An. Sixten hade aldrig förut gjort en så här lång bilresa utan babyskydd och skulle (liksom till vardags här) spännas fast i sin mammas bälte med en medtagen sele. Eftersom det bara var vi i bilen fanns möjligheten att stanna och kliva ur om han blev alltför otålig vilket kändes väldigt lugnande.
Chaffisen kom i tid klockan nio på morgonen. Denna kusin till bartendern kunde endast ett fåtal ord engelska men bartendern som hjälpt oss hade fått en skriftlig brief om vad som gällde, vilken väg vi skulle ta, hur, när och var vi skulle stanna samt till vilken adress vi slutligen skulle så det var i princip bara att luta sig tillbaka i sätet och njuta. Jag fick ta positionen längst fram bredvid föraren ifall oklarheter skulle uppstå och som backup höll jag även koll på en karta på min mobil så att vi verkligen följde den uppgjorda färdplanen. Stämningen i bilen var god och av någon anledning tyckte chaffisen det var kul att jag hade så håriga armar vilket blev en extra stämningshöjare.
Vi följde den välbekanta kustvägen upp till Da Nang men istället för att gena rakt igenom storstaden, likt när man ska till flygplatsen, fortsatte vi längs kustlinjen vilket kändes som en stor bonus då man fick se nya oupptäckta områden av staden. Läget på denna miljonstad är det sannerligen inget fel på med den eviga långa kustremsan med långa fina sandstränder och fullt av fiskebåtar en bit ut i bukten. Runt staden finns dessutom de vackra grönklädda bergen och det var mot dem vi tog sikte för att ta oss an det berömda Hai Van-passet som fram tills alldeles nyligen var det enda sättet att ta sig markvägen ifrån söder till norr i Vietnam. Numera finns dock ett alternativ i form av en tunnel som all tyngre trafik och de flesta andra fordon, turisttransporterna undantaget, väljer.
Hai Van passet blev känt internationellt när det populära TV-programmet Top Gear i ett avsnitt skickade upp teamet på tre skruttiga motorcyklar (med typisk vietnamesisk jättepackning på hojarna) över passet. Nu var även vi på väg över detta pass med sina gröna sluttningar fyllda av vita blommor likt snö som nyss börjat falla. Vi hade fruktat att det skulle vara massor med trafik i serpentinsvängarna eftersom det var den vietnamesiska helgdagen Reunification Day men folk låg uppenbarligen fortfarande hemma och sov på förmiddagen. Visst mötte vi bilar men inte alls i förväntad omfattning och mängden mopeder var inte heller direkt störande.
Drygt halvvägs upp gjorde vi ett första fotostopp i en av svängarna. Man kunde klättra upp på en sten och få en ganska fin utsikt men tyvärr var det lite disigt vilket i viss mån störde sikten och gjorde det svårt att ta perfekta bilder. Ivriga försäljerskor med massor av olika sorters frukt lyckades fresta oss till att köpa färdigskalad ananas som vi tog med oss i en plastpåse för senare förtäring.
Det andra stoppet tog vi uppe på toppen som ligger runt 500 möh. Där finns ett gäng enklare restauranger och souvenirbutiker i en kurva och när man väl hittat en lämplig parkeringsplats i svängen är det bara några trappsteg upp till porten Hai Van Quan. Platsen har spelat en väsentlig roll med sitt strategiska läge i ett flertal krig under de senaste hundra åren. Idag används platsen, tack vare de magnifika omgivningarna, mer till bröllopsfotografering än skyttevärn och vi hade turen att få se ett vietnamesiskt par posera för sin bröllopsfotograf under tiden som vi mumsade på vår söta goda ananas.
Färdiga med fotograferandet började vi rulla ner runt serpentinsvängarna på passets norra sida. Det sägs att bergskedjan delar centrala Vietnam i två olika klimatzoner men just den här dagen var det samma hetta på båda sidor om bergen. Vi klev aldrig ur bilen på vägen ner men stannade däremot till för fotografering genom nedrullade vindrutor när vi närmade oss havsnivån och fick en fin vy in över den idylliskt belägna fiskebyn Lang Co. Populära Lang Co erbjuder dels sina besökare en fantastisk strand på ena sidan av udden där byn är belägen och dels frestar orten med otroliga seafood-restauranger på uddens andra sida.
Givetvis var lunchen inplanerad på en av dessa restauranger. Som så ofta här har samma restaurang flera olika namn och den jag blivit mest sugen på efter att ha läst en blogg hittade jag aldrig på Tripadvisor. Däremot hittade jag en vietnamesisk hemsida med bilder som hörde till den och bartendern hade påstått att han hade hittat restaurangen på nätet och förklarat för sin kusin vart vi skulle. Det låg tre till fyra nästan identiska restauranger på rad vid strandbrynet som alla krävde att man promenerade ut på en liten pir för att komma till dem. Chaffisen stannade självsäkert med bilen på bästa vip-platsen vid den andra av dem.
Utsikten ifrån restaurangen var alldeles fantastisk in i den skyddade viken och jag kände mig mycket nöjd med lunchplats-valet redan innan maten kom in även om vi inte var säkra på att vi faktiskt hamnat på rätt restaurang. Själv beställde jag mycket smaskiga grillade musslor, Matilda och pappa åt nudlar med räkor och mamma mumsade på Fried Rice med räkor. Alla tycktes nöjda med sina matupplevelser även om det givetvis var utsikten som var den allra största höjdpunkten med lunchstoppet.
Ifrån Lang Co körde vi sedan de återstående sju milen till Hue. Det var en rätt fin och omväxlande vägsträcka med förhållandevis lite bebyggelse, kanske delvis beroende på att en bra bit av sträckan gick längs med sjön Dam Cau Hai. Små fiskeodlingar varvades med mindre byar, risfält och så småningom förstäderna till den gamla kejsarstaden Hue. Vi hade bokat boende på Cherish Hue Hotel som låg mitt inne i smeten och i samband med att vi kom fram till hotellet vid 14-tiden (efter fem timmars roadtrip) betalade vi chauffören och tackade för den prickfria insatsen med lite extra dricks.
Hotellet levde upp till förväntningarna och vi passade på att vila i ett par timmar i väntan på att den värsta värmen skulle lägga sig. Därefter var planen att ta en taxi till citadell-ön för att pejla läget men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Helgdagen gjorde det omöjligt att få en Grab och till sist fick vi ställa oss ute i gatan och vifta på taxibilar för att till slut lyckas hitta någon som kunde köra oss. Till sist tog en bil oss mot ett saltat fast pris och vi blev givetvis avsläppta efter kortaste möjliga körsträcka direkt efter vallgraven.
För att komma in i kejsarstaden krävdes en inträdesbiljett vilket kändes onödigt med tanke på att det bara var en knapp timme till stängning. Vi nöjde oss därför med att spana in flaggtornet och det intilliggande paradområdet samt att ta bilder av Ngo Mon - porten som leder in till kejsarstaden söder ifrån. Därefter började vi vandra längs utsidan av muren till fots och avverkade såväl syd- som västsidan utan att lyckas hitta någon restaurang. Till sist fick vi börja fråga oss fram och fick då vittring på en bit mat.
Vi hamnade på en restaurang placerad på pelare ute i en konstgjord sjö som man nådde via en bro i tveksamt skick. Matilda och mamma tog båda in en biffstek med pommes som de hann äta upp innan min och pappas köttspett äntligen dök upp. Maten var god men om vi hade vetat att grillarna först skulle behöva dras igång för vår skull hade vi nog valt en annan rätt med kortare tillagningstid. Mot slutet av restaurangvistelsen blev myggen allt ihärdigare och vi fick avslutningsvis ganska bråttom att ta oss ifrån citadellet tillbaka till hotellet i en taxi. På hotellet passade vi på att lägga en bokning av bil till morgondagens rundtur i utkanterna av Hue innan vi drog oss tillbaka till hotellrummen.
<- Tillbaka
