Resor

- Vietnam 2019

- Södra Afrika 2018

- Arabien 2017

- Västafrika 2016

- OS i Rio 2016

- Sri Lanka/Maldiverna 2016

- Borneo 2015

- Jorden runt 2013/2014

- Fotbolls EM i Ukraina 2012

- Nya Zeeland 2011

- OS i Vancouver 2010

- Rwanda/Uganda 2009

- OS i Peking 2008

- Sydafrika (Kapstaden) 2007

- Kambodja/Laos 2007

- Fotbolls VM i Tyskland 2006

- OS i Aten 2004

- Fotbolls VM i Korea/Japan 2002

- OS i Sydney 2000

A Maple Leaf Mission - 21 Feb
2010-02-24 (02:49)

Inte varje dag man står längst fram på en medaljceremoni när två svenskar kliver upp på pallen för att ta emot ett OS-guld och ett OS-brons men den här kvällen fick man uppleva detta härliga ögonblick. Hellner och Olsson både nickade och signalerade glatt åt de enda två synliga stolta svenskarna med flaggor i publikhavet som stolt stod och log med både ståpäls och gåshud när Pernilla Wiberg hängde medaljer runt halsarna på de svenska hjältarna. En bit bort på atletsektionen kunde vi se bl a Charlotte Kalla stå och jubla åt detta historiska ögonblick som på något vis definitivt markerade att vi är en skidnation att räkna med igen.

En stor bonus var också att min stora internationella idrottsfavorit på herrsidan hämtade hem ett guld lite senare i samma ceremoni. Bode Miller lät bli sommarträningen i år när han funderade över framtiden men ändå kunde ingenting hindra världens coolaste utförsåkare från att plocka hem guldet i superkomben. Undantaget Vonn och hockeylirarna ser jag kanske honom som den största stjärnan på plats i dessa spel. Även Magdalena Neuner var på plats för att hämta hem en guldmedalj så det blev en kväll med många stjärnor framför ögonen vilket kändes bra efter två timmars köande och sedan en timmes väntan innan föreställningen gick igång.

Morgonen hade annars inletts med masstarter i skidskytte och rejäl medaljvittring på herrsidan där Ferry efter tre skjutningar ute i solskenet hade ett riktigt fint slagläge. Tyvärr sköt han bort sig i sista och lika illa gick det för de tre tjejerna som vi hade till start. Istället fick man fokusera på det som hände runtomkring spåren. Redan på vägen till bussen mot arenan hade vi träffat på Tobias Angerers söta fru som var väldigt trevlig och faktiskt kunde en hel del svenska. Efter detta möte tycks vi springa in i henne hela tiden så hon misstänker nog att hon fått svenska stalkers. Bredvid skidspåren hälsade jag på den gamle storåkaren Vladimir Smirnov men allra störst var såklart när vi fick Christer Ulfbåge att posera med tummen upp framför kamerorna. Senare spelade vi mycket omoget i smyg in en kortare dokumentär om när Ostbåge gick på en bajamaja. Inga nya poäng på karmakontot för den insatsen direkt.

Efter myset framför prispallen stack vi till Hilton, slog oss ner i varsin skön fåtölj och avnjöt Sveriges seger mot Finland i hockeyn. Bredvid mig satt en fantastiskt rolig kanadensare som oavbrutet bjöd på öl och var i fullständig extas över svensk hockey. Jag tror han vet vilket datum Forsberg gick till frisören senast och vad bröderna Sedin brukade ha på sig på skolavslutningarna - helt sanslöst vad galna de är i hockey här! Eftersom Kanada förlorat mot USA samma kväll rådde dock inget större glädjerus nere i byn så när vi sörplat i oss ett par GT efter matchen blev det hyggligt tidig hemgång i Kanadanatten.

<- Tillbaka
Producerad av JK Webdesign